Säkerhetsprövning är en viktig process som säkerställer att personer med tillgång till känslig information är pålitliga. Enligt lag krävs en ny prövning för varje tjänst, oavsett tidigare bedömningar.
– Statsministern måste omedelbart klargöra om lagen gäller lika för alla, eller bara för vissa. Det är inte acceptabelt att slarva med sådana frågor i dagens samhälle, säger tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter.
Fagerberg började arbeta på statsrådsberedningen i januari 2023, under en period då Sverige förhandlade om Natomedlemskap och gav militärt stöd till Ukraina. Han hade tidigare arbetat på ambassaden i Washington och hans övergång beskrevs som ett ”inlån” från Utrikesdepartementet.
”Ingen anledning till ny prövning”
I en intervju med DN säger Henrik Landerholm att Fagerberg hade genomgått en tidigare säkerhetsprövning inom Regeringskansliet och att en ny bedömning inte ansågs nödvändig.
– Tillsammans med Regeringskansliets säkerhetsorganisation fick man löpande utvärdera vilka arbetsuppgifter och skyddsvärden som fanns. Den löpande bedömningen visade att det inte fanns behov av en ny säkerhetsprövning, säger Landerholm till tidningen.
Hultqvist: Tydligt system
Men enligt experter som DN har talat med kan man inte använda tidigare säkerhetsprövningar för nya befattningar.
– Nej, det är klart och tydligt. Det finns inget utrymme för tolkning i detta avseende, säger Malen Wallén vid Försvarshögskolan till tidningen.
Peter Hultqvist poängterar att det är avgörande att reglerna tillämpas lika för alla:
– Systemet är sådant att det gäller för varje position. Vi kan inte acceptera att vissa betraktas som över lagen och reglerna.
I en kommentar efter publiceringen betonar Regeringskansliets säkerhetsdirektör Fredrik Agemark att bedömningar av vilka roller som behövde genomgå säkerhetsprövning gjordes löpande och att reglerna följdes.
Björn Fagerberg är idag säkerhetsprövad i sin roll som chef på det nationella säkerhetsrådet.
