Högre krav på både utbildningen och studenterna som går den och större fokus på praktiska kunskaper. Det är riktlinjerna när regeringen ser över lärarutbildningen.
Svensk skola är inte tillräckligt bra och för att förändra det måste lärarutbildningen förändras, enligt regeringen.
– Vi behöver mer fokus på hur lärare kan lära våra barn läsa, skriva och räkna. Skolan ska tillbaka till grunderna och det påverkar hur lärarutbildningarna ser ut och utformas, säger utbildningsminister Mats Persson (L), när han tillsammans med SD:s skolpolitiska talesperson Patrick Reslow presenterar direktiven till en ny utredning om lärar- och förskollärarutbildningarna vid en pressträff på onsdagen.
Utredningen fokuserar på ämneskunskaper, praktisk metodik, hur antagningskraven kan höjas och hur utbildningen kan hålla högre kvalitet, förklarar Mats Persson.
– – Vi ska se till att lärare har goda ämneskunskaper och goda förmågor att lära barn läsa, skriva och räkna. Det är helt avgörande för att man ska komma vidare och lära sig andra saker. Det kan inte nog betonas.
Färre skärmar och fler fysiska böcker och ökat fokus på kognitionsvetenskap, det vill säga hur lärande och hjärna fungerar.
Antagningskraven till lärarutbildningen bör också skärpas, säger Patrick Reslow.
– I dag är det många som hoppar av och vår ambition är att det ska förändras. Vi anser att kraven ska skärpas dels för att få en större genomströmning på utbildningen, men också för att höja statusen för lärarkåren och utbildningen.
Utredningen ska också undersöka hur ämneslärarutbildningen kan effektiviseras genom till exempel ökad samverkan mellan lärosätena samt se över antalet examensmål.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Till särskild utredare utses Peter Honeth.
