Sedan 2014 har Edelviks folkhögskola haft i uppdrag att genomföra lägret och konfirmationen i Burträsk i Västerbotten.
Ifjol fick lägret och konfimationen stark kritik från både ledare, konfirmander och föräldrar för att det samiska språket och det samiska hade en underordnad roll.
Saknade samisk historia
Elin-Merete konfirmerade sig i fjol och uppskattade lägret.
– Jag kände mig som en del av något större. Att få vara majoritet med samer och släppa ut allt man har hållit inne, säger hon till SVT Sápmi.
Samtidigt är hon lite besviken.
– Jag hade hoppats på lite mer samisk historia. Speciellt samernas historia ihop med kyrkan.
Återtag av det samiska
Efter vågen av kritik valde Svenska kyrkan och Luleå stift att pausa årets sommarläger. Ett utvecklingsarbete startade och en arbetsgrupp tillsattes under ledning av tidigare lägerledaren Nils-Johan Labba.
Gruppen har tagit fram en slutrapport om hur ett samiskt konfirmationsläger bör fungera på längre sikt, med rätt ledare, språk- och kulturkompetens samt en god arbetsmiljö.
– Samiskt ledarskap ska vara tongivande på ett samiskt konfirmationsläger, säger Nils-Johan Labba.
Ta tillbaka ansvaret
Enligt rapporten bör Svenska kyrkan ta tillbaka ansvaret för att arrangera konfirmationen.
Organisationen ska byggas upp internt inom Luleå stift, och på sikt ska det samiska konfirmationslägret bli en samlingspunkt för flera samiska, kyrkliga frågor, berättar han.
– Lägret behöver vara under Svenska kyrkans tak, så att samisk kompetens och församlingarna kommer närmare varandra.
Samiskt ledarskap viktigt
Ledarskapet har varit en viktig punkt i arbetet, där arbetsgruppen vill systematisera en ung ledarutbildning, säger Nils-Johan Labba.
– Vi vill skapa en slags spiral där vi rekryterar ledare till lägret från oss själva, säger han.
Elin-Merete Toven håller med om vikten av ett bra ledarskap.
– Bandet mellan ledare och konfirmand är viktigt. Konfirmanden ska inte se på ledaren som bara någon som styr och bestämmer – utan en person som vägleder, säger hon.
