Uppdaterad 11:58 | Publicerad 11:57
USA väntas skicka tusentals klusterbomber som del av sitt senaste stödpaket, enligt källor till AP.
Men klusterbomberna är kontroversiella och bannlysta av flera länder.
– Civila kan skadas långt efter en avslutad konflikt, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
Under torsdagen uppgav källor för AP att Vita huset kommer skicka tusentals klusterbomber som del av det nya stödpaketet på 800 miljoner dollar, cirka 8,8 miljarder kronor, i militärstöd till Ukraina. Klusterbomberna har varit önskade länge från Ukrainas sida som del av den pågående motoffensiven.
Under fredagen väntas ett officiellt uttalande, som kommer efter en veckas överläggning.
Paasikivi: ”Oklart hur de kommer användas”
Klusterbomber är små, ofta handgranatsstora sprängladdningar som finns i en större behållare som kan skjutas med artilleri, raketartilleri eller fällas från flygplan. Målet är att sprida eld över en större yta.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till Aftonbladet att det är oklart i nuläget hur de kommer användas av Ukraina.
– Jag ser två huvudalternativ. Det ena är att man plockar isär dem och sätter de individuella laddningarna på drönare. Eller så fäller man dem från flygplan.
Han ser dock risker med att fälla dem från luften.
– När de fälls från flygplan måste man flyga över målet på låg höjd och skulle Ukraina göra det över ryska förband kommer de skjutas ned, säger Paasikivi.
Kontroversiellt vapen
Klusterbomber är kontroversiella och ses som inhumana av flera länder som skrivit under Konventionen om klusterammunition. Reinfeldtregeringen skrev under konventionen år 2008 tillsammans med över hundra andra länder, men det tog ytterligare två år innan den blev internationell lag. Beslutet innebar att Bombkapsel 90 som ingick i Jas vapenutrustning slutade tillverkas.
Enligt Röda Korset lämnar vissa bomber en hög andel så kallade blindgångare – odetonerade sprängladdningar som ligger kvar på marken. Vissa klusterbomber har en misslyckandefrekvens på upp till 40 procent, uppger organisationen. Enligt USA kommer de klusterbomber som nu skickas till Ukraina ha en felfrekvens på mindre än tre procent.
Varken Ryssland, USA eller Ukraina har skrivit på konventionen.
Skrevs på när världen var fredlig
– Konventionen och organisationer som verkar emot klusterbomber vänder sig framförallt mot att de kan ligga kvar efter en konflikt avslutats och skada civila, säger överstelöjtant Joakim Paasikivi till Aftonbladet.
Enligt Paasikivi är det ett komplicerat resonemang i nuläget eftersom konventionen kom till i en tid när man ansåg att världen var i stort sett fredlig.
– För Ukraina handlar kriget om ett existentiellt försvar och då tar man en risk. Men man värderar att klusterbomberna är viktigare än att riskera att Ryssland skulle få ett övertag, säger han.
