Nato ska på sitt toppmöte i Vilnius ta nya steg för att stärka försvaret av Europa.
Men den hetaste frågan kan bli hur snabbt Ukraina ska släppas in i Nato.
På tisdag samlas försvarsalliansens stats- och regeringschefer för toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius.
Viktigast på agendan är att godkänna Natos uppdaterade försvarsplaner och att enas om stödet till Ukraina.
Försvarsplanerna är de mest omfattande och detaljerade planer alliansen haft sedan kalla kriget. De handlar om hur Nato ska försvara sig mot Ryssland och mot terrorism.
Natos högste militära befälhavare Chris Cavoli har tagit fram tre regionala planer. En för norra Europa och Atlanten, en annan för centrala Europa från Baltikum till Alperna, och en tredje som täcker södra Europa, inklusive Medelhavet och Svarta havet.
Dessutom tillkommer särskilda planer för rymden, cyberförsvar och specialstyrkor. Sammanlagt handlar det om upp till 4 000 hemligstämplade sidor, enligt The Economist.
Försvara i norr
Planerna bygger på beslut som fattades på förra årets Natotoppmöte i Madrid. Då gav Natoledarna sitt stöd för att öka alliansens permanenta militära närvaro i östra Europa och för att kraftigt utöka antalet soldater som på kort tid kan sättas in vid en konflikt.
I dag har Nato tillgång till insatsstyrkor i medlemsländerna på omkring 40 000 soldater, som är tillgängliga på mycket kort varsel.
Den nya så kallade styrkemodellen innebär att länderna tillsammans ska kunna sätta in minst 100 000 soldater inom tio dagar och ytterligare 200 000 inom en månad. Dessa trupper får i de tre regionala planerna specifika uppgifter, som att ansvara för försvaret av ett visst geografiskt område. Det innebär att de i fredstid kommer att kunna öva i sina respektive områden.
Sverige kommer, när medlemskapet är klart, att ingå i den regionala planen för norra Europa.
– När inträdet sker, kan ni bli integrerade i planerna nästan omedelbart, sade generalmajor Matthew Van Wagenen vid Natos militära högkvarter vid en briefing i måndags.
Det har spekulerats i att Sverige bland annat får i uppgift att delta i försvaret av Nordkalotten med en brigad, det vill säga omkring 5 000 soldater.
Tar tid
Norra Europas försvar kommer enligt planerna att på sikt ledas från högkvarteret i Norfolk i USA, centrala Europas försvar från Brunssum i Nederländerna och Sydeuropas från Neapel.
Natoländerna kommer nu att behöva skaffa sig den militära styrka och köpa in de vapensystem som krävs för att kunna genomföra försvarsplanerna.
– Det kommer att ta ett avsevärt antal år att nå dit. Och det är en uppgift för alla länder, sade amiral Rob Bauer, som leder Natos militära kommitté i måndags.
Och det kommer att kosta pengar. På toppmötet i Vilnius väntas Natoledarna skärpa det nuvarande målet från 2014 om att medlemsstaterna senast 2024 ska satsa motsvarande två procent av BNP per år. År 2022 nådde sju av Natos dåvarande 30 medlemsländer det målet, enligt Natos årsrapport.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har understrukit att två procent ska ses som ett golv och inte som ett tak.
Vill ha inbjudan
Alla Natobeslut fattas med konsensus och de flesta meningsskiljaktigheter väntas vara lösta före toppmötet.
Inför mötet har den tydligaste splittringen handlat om Ukraina. Natoledarna väntas i Vilnius ställa sig bakom ett flerårigt assistanspaket med finansiering för att hjälpa landet att modernisera och anpassa sitt försvar till Nato. De väntas också säga ja till att installera ett nytt Nato-Ukrainaråd
Svårare är det att enas om ett uttalande om Ukrainas framtida Natomedlemskap. Redan 2008 lovade Nato att dörren till försvarsalliansen står öppen, dock utan att ange en tidtabell.
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj vill nu ha ett tydligare löfte om Natomedlemskap när Rysslands anfallskrig är över. Han har stöd av flera Natoländer, framför allt i östra Europa.
Ukraina ansökte om Natomedlemskap i september förra året. Zelenskyj vill att Natotoppmötet utfärdar en inbjudan in i alliansen. Den skulle i så fall bli startskottet för en medlemskapsprocess.
Någon sådan inbjudan är inte aktuell i Vilnius, enligt Jens Stoltenberg. I stället har en färdplan diskuterats, liksom att Ukraina ska slippa gå igenom Natos handlingsplan för medlemskap (MAP), med krav på olika reformer.
Men bland andra USA vill inte skapa ett särskilt snabbspår.
– De måste leva upp till samma standards. Så vi kommer inte att göra det lätt, sade president Joe Biden i mitten av juni, enligt AFP.
