Turkiets president Erdogan är inte ensam om att vara kritisk till svensk terror-lagstiftning.
Sedan 2021 driver EU ett ärende mot Sverige som anklagas för att inte leva upp till sina skyldigheter om att införa EU:s terror-regelverk.
– Att Sverige inte infört den här lagstiftningen enligt EU gör att Sverige blir ett öppet mål för Turkiet, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Turkiets president Erdogan har uttryckligen sagt att han vill se konkreta handlingar från Sverige i kampen mot terrorism, och att Turkiet inte kommer ratificera Sveriges Natoansökan förrän Sverige inför en hårdare hållning mot terrorism.
Den nya terrorlagen skulle kunna ses som ett sådant bevis, menar Marianna Serveta, analytiker specialiserad på Turkiet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Den nya lagen dock har varit på gång sedan flera år tillbaka och kom inte till på grund av Erdogans krav på Sverige.
I april 2021 gav dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) i uppdrag att ta fram ett förslag om särskilt straffansvar för deltagande i terroristorganisationer. Utredningen – som ligger till grund för den nya terrorlagen – blev klar i april 2022, innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato.
EU: Sverige lever inte upp till sin skyldighet
Däremot har Erdogan haft på fötterna i frågan.
För enligt EU har Sverige nämligen inte levt upp till sina skyldigheter gentemot unionen i terrorfrågan.
Den 13 juni 2002 beslutade EU att införa ett terrorism-rambeslut (ett begrepp som bytt namn genom åren) som innehåller straffbestämmelser för terrorism och hur den ska bekämpas av EU.
Beslutet ställer krav på medlemsländerna att kriminalisera terrorism i ett antal artiklar. Här finns även krav på att kriminalisera deltagande i terrorism (i artikel 4).
Rambeslutet genomfördes i Sverige, men artikel 4 – ett utvidgat straffansvar för just deltagande i terrorism – införlivades aldrig.
Dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S) minns det här mycket väl.
– Vi skulle ha en gemensam terrordefinition inom EU, jag och flera partier var positiva till det. Det var egentligen bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var kritiska, säger han.
Men när terrorismrambeslutet skulle klubbas igenom hoppade Moderaterna av, enligt Bodström.
– Det var nätt och jämt att vi lyckades få igenom någonting över huvud taget. Något stöd för deltagandefrågan fanns inte i riksdagen. Det var tack vare Liberalerna att definitionen gick igenom. Det hade kunnat få katastrofala följder. Det var verkligen upprörande och hade kunnat förstöra för kampen mot terrorism och hela EU-samarbetet, säger Thomas Bodström.
EU kritiserar Sverige
Nästan tio år senare hade Sverige fortfarande inte skärpt terrorlagstiftningen enligt EU:s bestämmelser och den 12 november 2021 inledde EU-kommissionen därför ett överträdelseärende mot Sverige.
Anledning var att ”Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter” mot unionens artikel 4.
Sverige var det enda landet inom EU att kritiseras i detta avseende, enligt en rapport som ligger till grund för den nya terrorlagen, som Aftonbladet tagit del av.
Bland annat konstaterar EU att Sverige ”medför en risk för att deltagande i en terroristorganisations aktiviteter förblir ostraffat eftersom de gärningar som avses i artikel 4 a och b inte kräver en anknytning till ett specifikt terroristbrott”.
– Att Sverige inte infört den här lagstiftningen enligt EU gör att Sverige blir ett öppet mål för Turkiet, säger Magnus Ranstorp, docent och terrorforskare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Försvarshögskolan.
EU har även under samma period drivit ett överträdelseärende mot andra Natoländer som till exempel Ungern för inte heller ha införlivat vissa av EU:s regler för terrorismbekämpning.
Hårdare straff i andra länder
Den nya svenska terrorlagstiftningen som nu trätt i kraft skiljer sig också från andra länder som också är Natomedlemmar.
– Det som är mest anmärkningsvärt är att straffvärdena är så mycket lägre. Vi har mångdubbelt större extremistmiljöer och terroristmiljöer än i Danmark, Norge och Finland tillsammans men hälften så höga straffvärden, säger Magnus Ranstorp.
Såväl Finland som Norge och Danmark införde EU:s terrorismrembeslut 2002. I Finland anges straffvärdet för deltagande vara fängelse i lägst två och högst tolv år.
I Sveriges nya terrorlag är straffvärdet för exempelvis deltagande i en terrorgrupp fängelse i högst fyra år.
– Lägre straffsatser än alla våra nordiska grannländer gör att Sverige blir mer attraktiva för terrorister. Vi har heller inte haft särskilt många terrormål och Sverige har varit en tummelplats för PKK, dess finansiering och verksamhet. Och det vet Turkiet, säger Magnus Ranstorp.
Man med PKK-koppling döms
– Samtidigt vill Turkiet också se konkreta åtgärder mot PKK och att Sverige och Säpo vidtar åtgärder mot PKK och deras aktivitet, oavsett lagstiftningen, fortsätter han.
Ofta tar dock det tid innan man kan se effekten av en lagstiftning i konkreta fall, menar Ranstorp.
Men bara nio dagar efter den nya terrorlagen trädde i kraft åtalades en turkisk medborgare i Sverige för bland annat försök till finansiering av terrorism för att ha försökt skaffa pengar till PKK. Han dömdes den 6 juli till totalt fyra år och sex månaders fängelse och livstids utvisning för brottet (med flera brott).
Den 12 juni fattade regeringen dessutom ett beslut om att bevilja en utlämning av en 35-årig turkisk medborgare som av turkisk domstol dömts till fängelse i fyra år och sju månader för narkotikabrott i Turkiet.
Enligt mannen själv handlar utlämningen om att han varit politisk aktiv i det prokurdiska partiet HDP och öppet visat stöd för terrorstämplade PKK på Facebook.
Aftonbladet har sökt Fredrik Reinfeldt (M) som var engagerad i frågan om EU:s terrorismbeslut 2002.
