Uppdaterad 23:31 | Publicerad 22:43
Turkiet kommer att godkänna Sveriges Natoansökan.
Strax efter beskedet berättar Ulf Kristersson om mötet som fick Erdogan att ändra åsikt.
– Det har varit en lång dag och en lång resa på väg mot Sveriges Natomedlemskap, säger statsministern.
Det är en lättad Ulf Kristersson som möter pressen i Litauens huvudstad Vilnius vid 22-tiden på måndagskvällen.
– Det har varit en lång dag och en lång resa på väg mot Sveriges Natomedlemskap, säger han.
– Jag är en person som mer ägnar mig åt fakta än känslor men det känns bra. Det här har varit min målbild under en mycket, mycket lång tid. Alla har jobbat otroligt hårt för att det här ska infrias.
”Mycket stort steg”
En halvtimme tidigare hade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg berättat att Turkiet accepterat Sveriges ansökan till försvarsalliansen.
– I dag tog vi ett mycket, mycket stort steg på vägen mot den fullständiga ratificeringen, säger Kristersson.
En viktig del av överenskommelsen med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är ett så kallat bilateralt säkerhetssamarbete länderna emellan.
– Det handlar om att vi fortsätter våra gemensamma ansträngningar för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism. Det samarbetet har vi pågått inom ramen för det existerande memorandumet. Det fortsätter nu i bilateral form på hög nivå, på ministernivå, säger han.
– I mötet diskuterade vi också andra delar av vår bilaterala relation. Och kom överens om vårt fördjupade samarbete kring ekonomi, handel och investeringar.
”Har gjort stora ansträngningar”
Enligt kristersson handlar mycket om att fortsätta de samarbeten Sverige och Turkiet ska ha haft vad gäller säkerhetsområdet och ”det polisiära”.
– Vi har gjort väldigt stora ansträngningar i Sverige på att bli bättre på att upptäcka koppling mellan organiserad kriminalitet och terrorism. Till exempel finansiering, för att ta ett mycket aktuellt exempel, säger han.
– För mig har det varit viktigt att understryka, också för den turkiska sidan, att det här är långsiktigt engagemang från Sveriges sida. Det här är alltså inte någonting som vi gör för att få bli Natomedlemmar.
Stärker EU-samarbete
Sverige ska även stå bakom ett stärkt turkiskt samarbete med EU, säger Kristersson.
Många svenska företag och turkiska företag tycker att det är annorlunda.
– Från den svenska sidan bejakar vi fortsatt ett närmare samarbete mellan unionen och Turkiet. Det har varit en traditionell stark svensk uppfattning sen lång tid tillbaka, säger Kristersson.
– Det kan handla till exempel om en moderniserad tullunion, eller också om visumfrågor. Vi tar fasta på det faktum att på Europeiska rådets senaste slutsatser finns det också med en sådan formulering om att återuppta dialogen med Turkiet under hösten 2023.
– Jag är väldigt glad över att vi har skakat hand, vi tre; Turkiets president, Natos generalsekreterare och jag själv.
Kommenterar koranbränningar
I presskonferensen kommenterar Kristersson även de koranbränningar i Sverige som väckt starka reaktioner i Turkiet och resten av den muslimska världen.
– Jag understryker för president Erdogan men också för generalsekreteraren att jag tycker att det som görs, som är lagligt, inte alltid behöver vara lämpligt, och att detta i hög grad görs för att skada Sveriges relationer till just Turkiet
eller för att störa Sveriges anslutningsprocess till Nato, säger Kristersson.
– Jag tycker inte om det. Jag tycker att man ska besinna sig och inse att vi lever i en farlig värld och att det här är viktigt för Sverige.
