Turkiet har nu gett besked om att den svenska Natoansökan kommer att ratificeras. Därmed kan Sverige bli Natos 32:a medlemsstat. Men vad är det för allians vi går med i?
– Vilket skydd ger Nato?
Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett väpnat angrepp mot ett Natoland på landets eget territorium är ett angrepp mot hela alliansen. Alla medlemmar är skyldiga att hjälpa det angripna landet. Om Sverige skulle bli attackerat ses det alltså som ett angrepp på hela Nato.
– Vilka skyldigheter finns?
Att ställa upp om ett annat Natoland blir angripet.
Men Nato är en försvarsallians, så det finns ingen skyldighet att hjälpa ett Natoland som själv angriper ett annat land. Även om det kan finnas ett politiskt tryck att ställa upp.
Det finns också krav på att utveckla och upprätthålla sitt försvar. Målet är att alla medlemmar ska lägga åtminstone två procent av landets BNP på det militära. I dag är det bara sju Natoländer som lever upp till målet.
– Vad kostar det att vara med i Nato?
Minst två procent av BNP ska läggas på försvaret. För svensk del innebär det ingen större förändring. Det finns redan ett brett stöd i riksdagen för att det ska vara målet. Regeringen vill att tvåprocentsmålet ska vara nått 2026.
Medlemmarna bidrar också till Natos civila och militära budget, vilket för Sveriges del bedöms bli runt 50 miljoner euro per år.
– Vem bestämmer i Nato?
Nato är en mellanstatlig organisation, så alla medlemsländer är med och beslutar. I praktiken väger dock USA tungt, både i kraft av militär styrka och politisk tyngd.
Organisationen leds just nu av norrmannen Jens Stoltenberg, men en generalsekreterare kan inte göra något som inte medlemsstaterna står bakom.
Viktigt att komma ihåg är att Nato inte fungerar som EU, där det finns ett detaljerat fördrag och tydliga beslutsprocesser för de förslag som sedan blir lagstiftning i medlemsländerna.
– Kommer svenska soldater att skickas till konflikter i andra länder?
Redan i dag deltar svenska soldater i internationella uppdrag. Även i framtiden kommer det att krävas riksdagsbeslut om Sverige ska skicka soldater till andra länder. Det gäller också om artikel 5 aktiveras, och Sverige måste bistå ett annat Natoland.
– Kan Natoländer placera soldater och vapen i Sverige?
Norge och Danmark har förbehåll för lagring av kärnvapen och stationering av trupp i sina länder under fredstid. Liknande förbehåll kan även Sverige ha vid ett medlemskap, men riksdag och regering har bedömt att det inte är nödvändigt. Det finns i dag inget tryck på Sverige från Natohåll om att ha kärnvapen eller permanenta baser här.
Däremot har Försvarsmakten börjat förbereda sig för att tillfälligt kunna ta emot utländsk militär och tillfällig basering av vapensystem, flyg och fartyg.
