Statsministern konstaterar att regeringen länge har känt till Turkiets synpunkter, bland annat vad gäller terrorism och bekämpningen av detsamma, något som Sverige enligt honom har ”arbetat mycket hårt med”.
– Jag tycker att vi fick en chans att också lägga fram och visa vad vi har gjort under en lång tid, och att det också bär frukt, och jag tror att det tillsammans med gott stöd från andra länders arbete sammantaget gjorde att vi fick ihop det, säger Ulf Kristersson vidare.
– Min känsla är ändå att ytterst ser också Turkiet att hela Nato blir starkare med Sverige som medlem. Det räcker att titta på kartan. Men också att vi har tagit på allvar, deras mycket legitima krav på att varje land som kommer in i alliansen ska bidra till ytterligare säkerhet, och då är kampen mot terrorism en av de allra viktigaste sakerna för Turkiet.
Gemensamt säkerhetsarbete
På frågan vad Sverige egentligen har gått med på i och med den nya överenskommelsen som slöts med Turkiet under måndagskvällen svarar Kristersson att det är en fortsättning på vad man har gjort under en tid, utifrån det trilaterala memorandumet som undertecknades i Madrid.
Men i och med överenskommelsen har Sverige även gått med på att etablera ett nytt samarbetsformat som går under namnet ”Security Compact”, i syfte att gemensamt bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, samt utöka det ekonomiska samarbete med Turkiet och stödja landets försök att gå med i EU.
– För Turkiet har det varit viktigt att vara säkra på att Sverige långsiktigt menar det vi säger, säger Kristersson.
Parlamentet i Ankara väntas nu klubba igenom det svenska Natomedlemskapet inom den närmsta veckan, rapporterar turkiska CNN.
Ungerns utrikesminister uppger på tisdagen att landets process att ratificera Sverige bara är ”en teknikalitet”.
