VILNIUS. Redan efter sommaren kan ukrainska piloter börja flyga Jas 39 Gripen.
Det säger försvarsminister Pål Jonson till Aftonbladet under toppmötet i Vilnius, där han även fått insyn i Natos nya krigsplaner.
– Där blir också den svenska rollen allt mer central, säger han.
Pål Jonson (M) är på sitt första Nato-toppmöte som försvarsminister.
I Vilnius har han skrivit på två nya säkerhetsskyddsavtal med Ukraina.
Det ena låter Ukraina köpa krigsmateriel på svenska avtal. Landet får därmed ett snabbspår till nya vapen.
Det andra behövs för att Ukraina ska kunna utvärdera svenska Jas 39 Gripen som stridsflygplan.
– Det handlar om att ett antal ukrainska piloter kommer att testflyga Gripen, simulatorerna, och även ha markpersonal för att testa Gripen, och jämföra hur det matchar upp mot deras långsiktiga behov av stridsflygssystem, säger Pål Jonson.
– Jag bedömer att det kommer kunna komma igång efter sommaren. Jag vet att Försvarsmakten arbetar med detta.
Kan få träna i Sverige
Att ge några svenska Gripen-plan till Ukraina är därmed inte aktuellt. Pål Jonson betonar dock vikten av att Ukraina kan bygga ett starkt luftförsvar.
– Om Ryssland skulle få luftherravälde i den här konflikten så skulle det kunna vända kriget till nackdel för Ukraina. Därför har vi också stöttat ukrainarna med olika typer av luftvärnssystem.
Det är också skälet till att Sverige är med på ett hörn i den så kallade ”F-16-familjen”, ett tiotal länder som gått ihop för att stärka Ukrainas luftförsvar, bland annat genom att träna ukrainska piloter på just det amerikanska stridsflygplanet F-16.
Fyra av länderna – Sverige, Kanada, Luxemburg och Storbritannien – har dock inga egna F-16-plan.
– Det vi kan bidra med kan vara finansiellt stöd, utbildning av ukrainska piloter på engelska eller att vi upplåter vårt territorium till olika typer av övningar, säger Pål Jonson.
”Ingen idé att skicka stridsvagnar”
Regeringen gav den 1 juni Försvarsmakten i uppdrag att ge förslag på materiel som Sverige kan skänka till Ukraina under perioden juni 2023–juni 2024.
”All tillgänglig materiel” skulle vara aktuell, och regeringen betonade särskilt att förslaget ”får medföra en påverkan på den operativa förmågan och på tillväxten i krigsorganisationen”.
Det betyder alltså att även prylar som Försvarsmakten använder just nu skulle kunna komma att skickas.
Pål Jonson ser dock snarast framför sig att det svenska stödet framöver inriktas på att hålla igång det vi redan skänkt, med reservdelar, ammunition och utbildning av mekaniker.
– Därför har vi gett uppdrag till Försvarsmakten att titta på om man kan etablera en hub för logistik och underhåll i Ukrainas närhet, säger Pål Jonson.
– Det är ingen idé att skicka stridsvagnar eller artillerisystem, om vi samtidigt inte kan försörja dem med ammunition eller reservdelar.
Stödet är avgörande
Stödet till Ukraina måste dock fortsätta, enligt försvarsministern, som kallar det ”helt avgörande”.
– Det kan bli så att vi kanske inte kan föra över lika mycket bilateral militär utrustning, men då får vi jobba för att öka produktionen av ny försvarsmateriel och finansiera det genom olika typer av fonder.
De vapen Sverige redan har skickat har dock gjort bra ifrån sig.
– Jag har fått mycket bra feedback både på de plattformar och system som vi skickat, men också på den utbildning som vi har genomfört. Vi har till exempel utbildat fyra kompanier på stridsfordon 90, som jag vet att ukrainarna har uppskattat, och det är en viktig och central förmåga nu i den ukrainska försvarsmakten.
Mer central roll för Sverige
Under mötet i Vilnius har Nato-topparna tagit beslut om nya regionala försvarsplaner, som även Pål Jonson tagit del av.
– Där blir också den svenska rollen allt mer central. När man stärker de regionala planerna så är det viktigt med ett fullvärdigt svenskt Natomedlemskap, för då kan vårt territorium ge Nato ett bättre strategiskt och operativt djup. Det är lättare att försvara Finland och de baltiska länderna om Sverige är fullt ut integrerat i de regionala planerna, säger han.
