Uppdaterad 19:43 | Publicerad 19:09
I Vilnius kom beskedet från president Erdogan – Turkiets parlament kommer att ratificera Sveriges Natoansökan.
För att få igenom ansökan måste den godkännas i Turkiets parlament, något som kan bli svårare än väntat.
Flera av regeringens stödpartier kritiserar nu Erdogans löfte till Sverige.
I måndags kom beskedet från Erdogan på Natotoppmötet i Vilnius – Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan.
I ett möte mellan Ulf Kristersson och Recep Tayyip Erdogan, som leddes av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kunde länderna komma överens.
På en presskonferens meddelades beskedet tillsammans med en lista på de villkor som länderna enats om.
Sverige förband sig att stötta Turkiets närmande till EU, en gemensam kamp mot terrorism och fler ekonomiska samarbeten.
Ansökan skulle godkännas så snart som möjligt.
När Ulf Kristersson redan hade lämnat Vilnius kom nästa besked från Erdogan – det kan ta flera månader innan det turkiska parlamentet, som i veckan gick på sommarledighet, godkänner ansökan.
Stödpartiet förväntar sig en helomvändning
Det är inte bara sommarledigheten i parlamentet som kan försena ett inträde i Nato för Sveriges del.
I veckan höjdes röster från flera av Erdogans allierade, som kan förhindra att Sveriges ansökan ratificeras i parlamentet. Då Erdogan inte har en egen majoritet i det turkiska parlamentet, behöver han stödet för att ansökan ska kunna gå igenom.
Fatih Erbakan, som är ordförande för ett av Erdogans stödpartier, Nya Välfärdspartiet (YRP) uttalade sig kritiskt om presidentens löfte till Sverige i veckan.
”Vi förväntar oss att vår regering omprövar beslutet att godkänna Sveriges inträde i Nato.”, sa Fatih Erbakan, enligt den turkiska nyhetsbyrån DHA.
Erdogans andra stödparti, det ultranationalistiska Nationella aktionspartiet (MHP), har inte officiellt uttalat sig emot överenskommelsen, men kritiserade nyligen Sverige.
”Sverige är PKK:s grotta i Europa, Stockholm är det samma som Qandilbergen”, sa partiets ledare Devlet Bahceli, enligt den turkiska tidningen Yeni Safak.
I uttalandet refererade han till det svårtillgängliga området vid Qandilbergen, där PKK har sin bas.
Bahceli sa även att ”Sverige har misslyckats med att distansera sig från terrorism”, men att det är Erdogan som har sista ordet om Sveriges medlemskap.
Men enligt Turkiska myndighetskällor som Reuters har pratat med är partiet kritiskt till Erdogans löfte till Sverige, och samtal mellan partierna om överenskommelsen kommer att föras.
”Bahcelis kommentarer är inte förenliga med de steg vi har tagit så här långt”, säger källan till Reuters och menar att Erdogan och hans regering ska förklara vad som hände ”bakom kulisserna” när beslutet att släppa in Sverige i Nato togs.
Eventuellt ett sätt att positionera sig
Turkietkännaren och skribenten Ekim Caglar menar att det är svårt att förutspå vilken betydelse kritiken kan ha för processen i parlamentet.
– Det kan vara en positionering inom regeringssamarbetet, då flera är nya i den konstellationen, säger Ekim Caglar.
Kritiken skulle kunna vara mer av en signal internt inom samarbetet. Ett sätt för de mindre partierna att sätta ner foten, skulle det vara en sådan markering tror inte Ekim Caglar att det skulle ha någon större påverkan på processen.
Om de mindre partierna inom samarbetet ändå menar allvar med kritiken, tror Caglar att Erdogan kan komma vinnande ur striden ändå.
– De sitter på så mycket av den ekonomiska makten. Skulle det bli en förhandling om detta tror jag att man hittar vägar.
Han menar att det inte är en ödesfråga och att det skulle vara en stor prestigeförlust för Erdogan och AKP om de skulle bli fällda av småpartier.
– Jag skulle tro att man löser det innan det blir en större fråga, det finns hinder men jag bedömer det inte som avgörande, säger Ekim Caglar.
