Överstelöjtnanten: Därför är Ukraina beroende av exportrutten genom Svarta havet


Ryssland stoppar spannmålsavtalet, som möjliggjort för Ukraina att säkert exportera spannmål över Svarta havet. Beskedet möttes av massiv kritik, bland annat från hjälporganisationer som varnar för en kommande livsmedelskris.

– När avtalet ingicks för ett år sedan fick Ryssland en massa sanktionslättnader vid sidan av punkterna i avtalet. Nu vill man ha mer av samma sak helt enkelt. Det är definitivt en förhandlingstaktik.

Det säger Peter Lidén, överstelöjtnant och före detta försvarsattaché i Ukraina. Nu svarar han på några av de vanligaste publikfrågorna om spannmålsavtalet och vad den senaste utvecklingen egentligen innebär:

Vad är spannmålsavtalet?

Spannmålsavtalet är i själva verket två avtal. Ett mellan Ukraina, Turkiet och FN och ett parallellt avtal med Ryssland, Turkiet och FN.

– Det är viktigt för att Ukraina, när det här skrevs för ett år sedan, nyligen hade sett de första bevisade delarna av övergreppen i Butja. Att Ukraina skulle ingå ett avtal med en stormakt som begår folkmord mot dem är otänkbart, säger Peter Lidén.

Hur skiljer sig avtalen åt?

De separata avtalen kompletterar varandra och är delvis överlappande, säger Peter Lidén. I båda avtal står vilka farleder fraktfartyg ska använda och att trafiken in och ut ur den ukrainska hamnstaden Odessa ska inspekteras.

– I Ukrainas avtal står det att de ska lotsa fraktfartygen in och ut genom minfälten i havet utanför Odessa. Ryssland, å sin sida, förbinder sig att inte angripa sjöfarten eller lotsfartygen, säger Peter Lidén.

Vad händer nu?

Trots att Ryssland drar sig ur sitt avtal kvarstår Ukrainas, vilket gör konsekvenserna för landet mindre.

– Vad det innebär för sjöfarten är att det blir farligare och därför dyrare i form av försäkringspremier och annat. Jag tror inte att ryssarna kommer beskjuta fartygen, det är inte det det är frågan om. Men de kan lägga ut mineringar och på andra sätt störa transporten.

Hör Peter Lidéns svar på fler frågor i klippet.