Europa och Latinamerika kan fortsatt inte enas om gemensamma formuleringar kring Rysslands krig i Ukraina.
Hellre inget än något dåligt, konstaterar Sverige vid toppmötet i Bryssel.
Andra dagen av EU-ländernas toppmöte med de 33 länderna i samarbetsorganisationen Celac handlar mycket om rundabordssamtal på teman som ekonomi och säkerhet.
Men i bakgrunden lurar fortsatt oenigheten om synen på Ryssland och president Vladimir Putins krig i Ukraina.
Bland Celac-länderna finns starkt ryssvänliga medlemmar som Kuba och Nicaragua, som enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe underhandlat med Moskva om vad som kan accepteras eller inte.
Inget uttalande?
Det accepteras i sin tur inte av flera länder i Europa.
– Diskussionen böljar fram och tillbaka kan man säga. Det finns ett blandad engagemang för Ukraina – mycket starkt europeiskt, men mera blandat i Latinamerika och det kommer nog också att påverka om det blir något uttalande eller inte, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT under en mötespaus.
– Vi är starkt för ett kraftfullt uttalande, gemensamt för Ukraina. Blir det inte det så är ett svagt uttalande snarare sämre än inget alls. För Europas del kan vi naturligtvis inte tumma på helt fundamentala principer om Ukrainas rätt till självbestämmande, säger Kristersson.
Liknande ord hörs från bland andra Irlands premiärminister Leo Varadkar.
– Ibland är det bättre att inte ha några slutsatser alls än att använda ett språk som inte betyder någonting, säger Varadkar på väg in till mötet.
Samtal om handel
EU-Celac-toppmötet är främst till för att återknyta direkta kontakter som legat nere i flera år under coronapandemin. Från EU:s sida finns också – åtminstone från Sverige och andra handelsinriktade länder – hopp om att därigenom också få det att börja lossna i det segdragna arbetet med ett handelsavtal med Mercosurländerna (Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay).
Kristersson har haft ett separat möte med Brasiliens president Lula da Silva, men konstaterar att ”man ännu inte är framme”.
– I grund och botten är det väldigt många som inser att det här är nödvändigt. Så finns det detaljer, framför allt i en del jordbrukspolitik, en del klimatpolitik och ett antal sådana aspekter som man måste bli överens om också, säger statsministern i Bryssel.
