1 / 2Foto: Brennan Linsley/AP/TT
Den väldiga inlandsisen på Grönland kan vara känsligare för klimatförändringar än vad man hittills har trott. Det hävdar forskare som har upptäckt att en stor del av ön blev isfri och delvis skogstäckt för 416 000 år sedan – som i sammanhanget är att betrakta som en kort period.
Vid den tidpunkten var jorden mitt inne i en interglacial mellan två nedisningar eller glacialer, den så kallade Hoxnian-interglacialen, namngiven efter Hoxne i södra England.
Hoxnian började för 424 000 år sedan och avslutades för 374 000 år sedan. Det var en relativt varm period, men uppvärmningen betraktas inte som exceptionell av forskarna. Ändå höjdes havsytan med 6-13 meter, vilket antyder en kraftig avsmältning av de stora inlandsisarna på Grönland och i Antarktis.
Isfritt Grönland
Den nya studien, som publiceras i tidskriften Science, bygger på analyser av isotoper från borrkärnor som tagits upp från isen. Den visar att den enorma iskakan på Grönland tog ordentligt med stryk under intervallet.
De nordvästra och södra delarna av ön blev mer eller mindre helt isfria under en lång period som kulminerade för 416 000 år sedan då tundror och skogar bredde ut sig där inlandsisen tidigare legat. Endast i öster var ön fortfarande delvis nedisad.
Grönlands bidrag till havsnivåns höjning beräknas till minst 1,4 meter men kan ha varit betydligt större. Merparten av höjningen antas ha berott på avsmältning i Antarktis.
Känsligare än väntat
Tidigare har de flesta antagit att den grönländska isen varit mer eller mindre av samma storlek som i dag under mycket lång tid, ända sedan den nuvarande istiden inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan. Men så var med andra ord inte fallet.
Resultatet antyder att Grönlandsisen är mer känslig för klimatförändringar än vad de flesta forskare har antagit – ett dåligt omen med tanke på den pågående klimatuppvärmningen. En höjning av havsnivån med en eller flera meter skulle dränka många av världens städer.
Det bör också påpekas att halten av koldioxid i atmosfären var betydligt lägre för 416 000 år sedan, 280 ppm (miljondelar) – att jämföra med den nuvarande halten på 420 ppm.
