1 / 2Foto: Bernat Armangue/TT/AP
Påhoppen har duggat tätt från både vänster- och högersidan under den spanska valkampanjen.
I slutändan handlar det mesta om premiärminister Pedro Sánchez, anser statsvetaren Victor Lapuente.
Konservativa Partido Popular (PP) kommer att få flest röster i söndagens parlamentsval i Spanien, enligt de flesta opinionsmätningarna. Men för att få egen majoritet behöver partiet på ett eller annat sätt samarbeta med högerextrema Vox, kontroversiellt.
Men det mesta tyder på att en majoritet av Spaniens befolkning vill ha ett maktskifte.
– En av valets viktigaste frågor är premiärminister Pedro Sánchez, säger Victor Lapuente, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Styrt med hjälp av självständighetspartier
På ett ekonomiskt plan är många nöjda med Sánchez koalitionsregering, framhåller han. Flera sociala reformer – som höjd minimilön, höjda pensioner och fler tillsvidareanställningar – värderas högt av väljarna.
Spanien har klarat sig relativt bra undan de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och inflationstakten i juni var en av Europas lägsta.
Men kritiken mot Pedro Sánchez har funnits där från start. Begreppet ”sanchism”, som syftar på ett vad som anses vara ett illegitimt och auktoritärt styre från premiärministerns sida, har använts flitigt av meningsmotståndarna.
– Till en början talades det om att han inte var en hundra procent legitim premiärminister, eftersom han kom till makten genom en misstroendeförklaring, säger Victor Lapuente.
Stöd av separatistpartier
Att vänsterpartierna Podemos och Izquierda Unida ingått i Pedro Sánchez regering har varit långt ifrån uppskattat från väljarna till höger, påpekar Lapuente. Under mandatperioden har dessutom konflikter uppstått koalitionspartierna emellan.
För att få majoritet i parlamentet har Pedro Sánchez även behövt stöd av katalanska och baskiska självständighetspartier. Det är, enligt Lapuente, en av de största anledningarna till att PP och Vox troligtvis kommer att få majoritet i valet.
– Pakterna med självständighetspartierna har gjort att man har kunnat säkra budgetarna och många av de lagar som antagits. I utbyte mot detta har regeringen reformerat strafflagen för att till exempel minska straffen för personer som dömts för uppvigling.
– Regeringskoalitionen har också skapat en hel del kontroverser. Det allvarligaste har varit reformen av ”endast ja är ja”-lagen.
Ny samarbetspartner
Lagen som åsyftas är en spansk motsvarighet till den svenska samtyckeslagen, där jämställdhetsminister Irene Montero från Podemos varit drivande. Ett kryphål i lagen, som senare korrigerades, resulterade under en period i att hundratals dömda sexbrottslingar i stället fick sina straff kortade.
Montero anklagade domarkåren för att ha feltolkat lagen på grund av ”endemisk sexism” i domstolarna, vilket domstolsväsendet och politiker från andra partier bemötte med att förarbetet till lagen var illa utfört.
Sánchez nya möjliga regeringspartner är breda vänsteralliansen Sumar, ledd av andra vice premiärminister och arbetsmarknadsminister Yolanda Díaz. Den gemensamma valplattformen bildades den 9 juni och består av ett dussin vänster- och klimatgrupper, bland annat Podemos och Izquierda Unida.
– Sumar representerar en mer alternativ vänster. Den är mycket mer stödjande till pakten med Sánchez, säger Victor Lapuente.
