En grupp sjukdomar som beror på genetisk skada i mitokondrierna, viktiga celldelar för ämnesomsättningen, finns. I enlighet med detta har det första barnet i Storbritannien fötts år 2015 där de defekta mitokondrierna har ersatts med friska mitokondrier från en donator.
Proceduren innebär att cellkärnan avlägsnas från en äggcell donerad av en frisk kvinna och ersätts med cellkärnan från en kvinna med defekta mitokondrier. Efter detta befruktas äggcellen med en spermie och blir till ett barn utan genetiska defekter i mitokondrierna.
Detta resulterar i att barnet får cirka 0,2 procent av sin arvsmassa från en annan person än sin mor eller far. Dessa gener påverkar endast kroppens energiomsättning och inte andra egenskaper som utseende eller intelligens.
Diskussionen om huruvida man kan säga att barnet har tre föräldrar blir komplex. Specialistläkaren Anna Wredenberg på Karolinska universitetssjukhusets centrum för medfödda metabola sjukdomar pekar på en filosofisk aspekt och frågar vad föräldraskap på genetisk nivå egentligen innebär.
Statens medicinsk-etiska råd har utrett tekniken, som ännu inte prövats, och kommit fram till att den inte bör vara tillåten i Sverige på grund av både medicinska risker och den etiska gräns som skulle överskridas. Detta skulle kunna leda till ännu mer omfattande manipulationer av människans DNA.
Det finns olika mitokondriella sjukdomar, uppskattningsvis drabbas ett av 250 barn av dessa – dock utvecklar de flesta inga symptom. Vissa som drabbas har allvarliga skador och lever kortare liv, medan andra kan ha mer begränsade problem såsom synnedsättning.
Félicia Adlersfeld Castillo, som själv drabbades av en ärftlig sjukdom som ung, blev tveksam till att skaffa egna barn på grund av risken för att föra vidare defekta gener. I videon ovan berättar hon mer om sin erfarenhet.
