Sillgrisslan, en fågelart som normalt sällan syns i närheten av land och som vanligtvis lever långt ute till havs, har visat sig ha en imponerande livslängd. De senaste två åldersrekorden för ringmärkta fåglar i Sverige innehas av sillgrisslan, vilken kan leva upp till 50 år. Detta beror delvis på fågelns strategi att senare i livet lägga ägg och skaffa familj. Forskare har noterat att sillgrisslan väntar upp till fem-sex år innan de lägger sitt första ägg och därefter bara lägger ett enda ägg per år. Denna strategi liknar den hos elefanter, som också satsar sent i livet och har en hög överlevnadsgrad.
En av de äldsta ringmärkta sillgrisslorna i Sverige hittades död på Gotska Sandön. Den var ringmärkt den 16 juli 1974 på Stora Karlsö och blev därmed nästan 49 år gammal. Detta var den femte ringmärkta sillgrisslan i Sverige som blev äldre än 45 år. Jonas Hentati Sundberg, en forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), förklarar att sillgrisslans långa liv beror på de tuffa livsvillkoren till havs. Om det är dåliga förhållanden kan sillgrisslan till och med hoppa över att lägga ägg och istället stanna ute till havs.
Under häckningstiden samlas sillgrisslan på klipphyllor, där de utvecklar ett avancerat socialt liv. De bildar ofta livslånga par och följer varandra, men det kan också hända att de separeras och interagerar med andra på klipporna. För att sillgrisslan ska få ett långt liv krävs också att förutsättningarna i havet är gynnsamma. I Östersjön, där sillgrisslan främst lever, har förutsättningarna varit relativt bra de senaste 50 åren, vilket är fascinerande med tanke på att Östersjön ofta betraktas som nära död.
Hotfaktorer mot sillgrisslan, som jakt, äggplockning, oljeskador och miljögifter, har minskat vilket har gynnat arten. Antalet sillgrisslor på Stora Karlsö har ökat markant de senaste åren, med tusentals ungar som föds varje år och hundratals fåglar som ringmäts. Trots att Östersjön är starkt påverkad av människan och inte riktigt i balans finns det vinnare i ekosystemet, som sillgrisslan.
Sillgrisslan tillhör familjen alkfåglar och var nästan utrotad innan den fridlystes år 1880. Idag finns den största kolonin på Stora Karlsö utanför Gotland, där över 20 000 par häckar. Det finns också kolonier på Norrlandskusten och Bornholm. Sillgrisslungen sitter på klipphyllan i tre veckor innan den hoppar ut i havet och simmar tillsammans med sin pappa. Under pandemin har det visat sig att sillgrisslan gynnas av mänsklig närvaro. När turismen till Stora Karlsö stoppades på grund av covid-19, blev havsörnar ett störande moment för sillgrisslornas häckning och resulterade i deras sämsta häckningssäsong någonsin, enligt en rapport från SLU.


