Kuppmakarna i Niger fortsätter att hålla fast vid makten trots att tidsfristen från Ecowas har löpt ut. I huvudstaden Niamey har tusentals människor samlats för att visa sitt stöd för militärjuntan. Deltagarna uttrycker sin ilska mot både Ecowas och Frankrike, som har krävt att juntan ska avgå. En höna, som var insvept i Frankrikes färger, har blivit halshuggen som en symbolisk protest. Huvudstaden Niamey har varit känt som en stark fästning för motståndet mot den nuvarande presidenten Mohamed Bazoum, som har hållits fängslad sedan militärkuppen den 26 juli. Folket uttrycker att de kommer att kämpa för att försvara revolutionen och inte backa inför fienden.
Ecowas, den västafrikanska samarbetsorganisationen, hade satt en tidsfrist för juntan att avgå och frige Bazoum. Men flera afrikanska ledare varnar för konsekvenserna av en militär intervention. Algeriets president sade att det skulle utgöra ett direkt hot mot Algeriet och pekade på att länder som har upplevt militära interventioner lider av instabilitet och konflikter. Även inom Ecowas finns motstånd mot militärt ingripande mot juntan. Mali och Burkina Faso, där militära juntor har suttit vid makten sedan 2020, anser att ett regionalt ingripande skulle vara en krigsförklaring mot dem. I Nigeria har politiska ledare uppmanat presidenten att ompröva hotet om militär intervention. Nigeria, Afrikas folkrikaste land och största ekonomi, skulle ha en ledande roll i eventuellt ingripande. Senatorer från norra Nigeria, som delar en gräns på cirka 1 500 kilometer med Niger, har redan avrått från att ingripa militärt innan andra alternativ har prövats.
