USA:s tidigare president och republikanske presidentaspirant, Donald Trump, har åtalats för fjärde gången. Denna gång är åtalet relaterat till hans påstådda försök att påverka valutgången i delstaten Georgia. Samtidigt pekar mycket på att han kommer att utses till Republikanernas presidentkandidat inför valet 2024.
Enligt åtalet ska Trump ha bett Georgias valansvarige att ”hitta” nästan 12 000 röster för att säkra en seger i delstaten. Tidigare utredningar har också resulterat i åtal mot Trump i New York, Florida och Washington DC, och han är nu åtalad för totalt 91 brott i fyra olika mål. Trump själv nekar till alla anklagelser och kallar det senaste åtalet för ”riggat” och ”en häxjakt”.
Trots åtalen befinner sig Trump mitt i kampen om Republikanernas presidentkandidatur inför valet 2024. Enligt experter finns det inget i den amerikanska författningen som hindrar en dömd person från att bli president. Det har tidigare funnits exempel på personer som drev sina kampanjer från fängelset. Risken är dock att detta skulle leda till en konstitutionell kris om en åtalad person blir vald till president samtidigt som rättsprocesserna pågår.
Det är också osäkert om Trump skulle kunna benåda sig själv i Georgia om han blir president igen. Presidentens benådningsmakt gäller endast federala brott, och de åtal som riktar sig mot Trump är både federala och delstatliga.
Trots åtalen har Trumps stöd inte påverkats negativt. Han leder stort i opinionsmätningarna om vem republikanska väljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024. Trumps grepp om det republikanska partiet och en stor del av den amerikanska befolkningen verkar starkt, och det är svårt att avgöra var gränsen för stödet går.
