Forskning om könsdysfori behöver utökas



Antalet barn och unga som söker sjukvård för könsdysfori, där de upplever att det kön de tilldelats vid födseln inte stämmer med deras identitet, har ökat markant de senaste åren. Enligt docent Kyriaki Kosidou på Karolinska Institutet kan detta bero på en ökad medvetenhet och fler vårdenheter som utreder könsdysfori. Forskning saknas dock för att förklara denna ökning.

Barn och unga som upplever könsdysfori lider av att de känner att de är i fel kropp. De kan ha olika symtom, men generellt sett mår de mycket dåligt. Enligt en artikel i Aftonbladet, tog en 14-årig person vid namn Molly sitt liv efter att ha väntat i över 1,5 år i vårdkö för könsdysfori. Antalet unga med könsdysfori har ökat både i Sverige och internationellt, men det finns ingen forskning som förklarar varför.

Bland de unga som söker hjälp för könsdysfori är det vanligt med samtidig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning såsom autism eller adhd. De har också högre grad av psykiatriska diagnoser såsom depression och ångest, samt en högre risk för självmord. Forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med Kyriaki Kosidou, undersöker för närvarande hur psykiatriska diagnoser förändras hos barn som behandlas med hormon- och pubertetsblockerande läkemedel.

Den största ökningen av könsdysfori förekommer bland de som vid födseln tilldelades kön som kvinna. De har också en senare debut än de som tilldelats kön som man. Orsaken till denna ökning är okänd och det finns ingen forskning på området. Enligt en tidigare undersökning i Stockholms län hade ungefär 1 procent av unga vuxna tankar om könskorrigerande vård. Samtidigt söker inte alla som upplever könsdysfori hjälp, utan det är oftast de som lider mest som söker hjälp av psykiatrin.