Grundvattenbrunnen i Stekenjokk i södra Lappland har blivit en källa till ökade koldioxidutsläpp. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att halten av oorganiskt kol i grundvattnet har ökat med 28 procent under de senaste 40 åren. Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna varierar över tid. Men denna studie ger viktig information om förändringarna i hela landet.
Enligt naturgeografen Marcus Klaus, som undersökte vattenprover från 1980 till 2020, kan den ökade halten av kol i grundvattnet tyda på en ökad absorption av koldioxid från atmosfären. Samtidigt finns risken att en stor del av kolet i grundvattnet kommer att släppas ut i sjöar och vattendrag, och senare till atmosfären. Oorganiskt kol i grundvattnet kommer huvudsakligen från vittring av berggrund och marklevande organismer.
Förklaringen till ökningen av kolhalten är delvis att luftföroreningar och svavelnedfall har minskat under de senaste årtiondena, vilket påverkar vittringsprocesserna. Dessutom har grundvattnet blivit 1,5 grader varmare jämfört med för 40 år sedan, vilket främjar snabbare nedbrytning. Resultaten från denna studie bidrar till en bättre förståelse av klimatsystemet och betonar vikten av att övervaka förändringar i grundvattennivåer och kolhalter för att förutsäga och bekämpa klimatförändringarna.
