USA:s leverans av klustervapen till Ukraina oroar människorättsorganisationer, eftersom vapnen har en tendens att drabba civila hårt. Enligt färsk statistik dödades och skadades minst 916 personer i Ukraina av klustervapen under 2022, varav 855 var civila. Dessa siffror utgör en stor majoritet av den globala siffran för döda och skadade av klustervapen under året, som sammanlagt uppgick till 1 172.
Klustervapen är vapen som sprider mindre stridsdelar över ett stort område när de exploderar. Dessa vapen har en hög risk för att träffa civila och betraktas därför som urskillningslösa. Trots att över 100 länder, inklusive Sverige, har anslutit sig till en konvention om att förbjuda användning, överföring, produktion och lagring av klustervapen, är användandet av vapnen fortfarande vanligt förekommande i krigföring.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har krävt att användandet av klustervapen i Ukraina utreds som krigsbrott. Belkis Wille från HRW menar att det är oroande att vissa länder som är anslutna till konventionen nu överväger att lämna den, vilket kan underminera förbudet mot klustervapen.
Utöver omedelbara faror har användandet av klustervapen även långsiktiga konsekvenser. Odetonerade stridsdelar från klustervapen fungerar som landminor och utgör ett hot även efter att områden har återtagits och civila har återvänt.
Det finns en växande oro för att USA:s leverans av klustervapen till Ukraina kan leda till att fler länder ändrar sin attityd till vapnen och eventuellt börjar använda dem. Det är därför viktigt att internationella organisationer och samfund fortsätter att fördöma användningen av klustervapen och kräva att de som använder dem hålls ansvariga för sina handlingar.
