Henrik Häggström, tidigare engagerad i frågor rörande barnsoldater i konfliktdrabbade länder, har nu påbörjat forskning om gängkriminalitet. Han hävdar att det finns betydande likheter i rekryteringsmetoderna för barn och unga i dessa båda sammanhang.
Rekryteringen av barn och unga till både stridande och kriminella grupper sker genom en kombination av lockelser och hot. I vissa fall lockas de med makt, status och pengar, medan hot och tvång blir allt vanligare rekryteringsmetoder i dagens Sverige.
Oavsett tillvägagångssätt är det svårt för dem som har varit involverade att återvända till ett normalt liv. Att rehabilitera dessa barn blir en utmaning då de är vana vid att ha makt, vapen och pengar i sina händer. Att återvända till skolan och lära sig vanliga ämnen som matematik blir inte självklart för dem.
Henrik Häggström betonar vikten av att Sverige arbetar hårdare för att återintegrera barn som hoppar av den kriminella banan. Han föreslår att man tar lärdom av de rehabiliteringsprogram som har framgångsrikt implementerats i länder med pågående konflikter. Det är viktigt att samhället förstår att dessa barn befinner sig i en specifik situation med specifika behov.
Generellt sett är erfarenheterna från konflikter tydliga när det gäller betydelsen av rehabilitering och återanpassningsprogram. Det är viktigt att samhället har en ökad förståelse för att dessa barn befinner sig i en särskild situation och att deras behov måste tillgodoses.
