EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har anklagats för passivitet i Nagorno-Karabach efter att Azerbajdzjan genomfört en militär attack mot självstyret. Kritikerna menar att EU:s behov av azerbajdzjansk gas har begränsat deras agerande i konflikten. Michael Roth, en tysk socialdemokrat och toppolitiker, anser att det är ansvarslöst av EU att inte agera tydligare. EU har försökt medla i konflikten, men resultaten har varit begränsade. Samtidigt har EU skrivit avtal om gasleveranser med Azerbajdzjan, vilket har väckt kritik för att man ignorerar landets auktoritära regim. Vissa EU-parlamentariker menar att det är dags för sanktioner och avtalsstopp mot Azerbajdzjan, medan andra länder har en intresse av gasleveranser och troligtvis kommer motsätta sig sådana åtgärder. Det närmaste valet för Armenien och hela regionens framtid anses vara avgörande. Oro finns för att Azerbajdzjans armé kommer fortsätta sina framstötar, vilket kan leda till en etnisk rensning i Nagorno-Karabach. Det föreslås att EU-länderna behöver dra tydliga gränser för Azerbajdzjan för att undvika en sådan situation. Ryssland har pekat ut Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan som ansvarig för konflikten och hoppas få en mer Moskvavänlig ledning istället. Turkiet kan också ha en avgörande roll i konflikten, då Armenien har försökt förbättra relationen med landet men det har varit svårt under konflikten. En normalisering av relationen med Turkiet skulle kunna vara en geopolitisk förändring i hela regionen. Armenien och Azerbajdzjan blev självständiga från Sovjetunionen 1991.
