I stället för att ha alla böcker i bokhyllan är det vanligt att den som har samlarsyndrom delar upp böcker i olika högar för exempelvis vilka som har påbörjats och vilka man vill läsa. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Böcker, kläder, bra att ha-saker. Högarna växer – så till den grad att det knappt går att komma in i hemmet. Länge har man trott att personer med sjukligt samlande är ointresserade av hjälp, men ny forskning tyder på att det kan vara tvärtom.
– Vi blev positivt överraskade, säger Sofia Jägholm, psykolog på Karolinska institutet.
I en delstudie till ett större forskningsprojekt om samlarsyndrom skickade forskarna ut en enkät till personer som uppfyllde kriterierna för att få diagnosen. Personerna fick svara på hur intresserade de var av åtta olika insatser, bland annat sanering, internetbaserad självhjälp och kognitiv beteendeterapi, KBT.
Många skeptiska
En överraskning för forskarna var att 70 procent av de 367 personer som svarade ville få hjälp. Bara tio procent sade sig inte vilja ha någon insats alls.
Den insats som var minst populär var sanering. Det förvånar inte Sofia Jägholm.
– Personen kan få en stor sorg över att förlora sina saker, och då ökar risken för att hen köper nya saker för att dämpa de känslorna.
Det beteendet skiljer sig från svårt deprimerade, som också kan få det stökigt hemma, men som gärna låter någon gå in och röja upp.
Starka band
Personer med samlarsyndrom har i stället starka band till sina saker. Så länge inte personen riskerar att vräkas är det bäst att gå mer varsamt fram inför varje sak som kan behöva slängas, gärna med stöd i att hantera känslorna och tankarna som kommer upp.
En ny behandling för detta testas i det större forskningsprojektet på KI. Nästan 300 har velat vara med och majoriteten har har själva hört av sig, snarare än via remiss från sjukvården. Alla har dock inte uppfyllt alla kriterier för samlarsyndrom eller bott i fel kommun för att kunna delta, så fortfarande fattas 20 deltagare.
FAKTA
Ny behandling testas
Karolinska institutet testar just nu en ny behandling mot samlarsyndrom, som består av både terapi och stöd i hemmet.
Kognitiva beteendeterapin, KBT, ges i grupp och består av fyra delar:
1) Organisera – att bestämma plats för varje föremål och bedöma hur många exemplar av en och samma sak som behövs i ett hem.
2) Sortera – vad kan kastas, vad kan återvinnas, vad är värt att lägga energi på att försöka sälja?
3) Registrera tankar – hur användbar är saken? Många behåller saker på grund av minnena som väcks, att det kan säljas senare eller användas – bara den lagas.
4) Registrera känslor – stanna upp i hur det känns i kroppen när du ser saken och tänker tanken på att slänga den. Visualisera – hur vill jag ha det?
Stödet i hemmet ges av en person som är anställd av kommunen för att stötta personer med psykisk ohälsa i deras vardag – ett så kallat boendestöd.
Med boendestödet, som är specialiserat på samlarsyndrom, får personen hjälp att använda sig av KBT-behandlingen i praktiken.
Det bästa är att börja rensa en yta i taget, till exempel köksbordet. Innan rensningen är det bra att ta ett foto på röran för att sedan kunna bli peppad över framsteget när platsen är fri.
Läs mer
