Ett nytt forskningssamarbete vid namn ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet” har initierats för att utvärdera vilka kriminalpolitiska reformer som faktiskt leder till minskad brottslighet. Projektet består av forskare från Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Harvard University, London School of Economics och Paris School of Economics. Enligt Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och projektledare för laboratoriet, har de goda kunskaper om att studera orsakssamband och analysera effekten av införda reformer.
Laboratoriet kommer att använda stora mängder registerdata för att följa individer som har blivit dömda under de senaste decennierna och undersöka om de som fått strängare straff återfaller i brott eller inte. Andra insatser som kommer att undersökas är införandet av fotbojor på 90-talet och ökningen av antalet poliser de senaste åren. Forskarna kommer också att kunna följa effekten av reformer som nyligen har införts.
Syftet med laboratoriet är att göra kriminalpolitiken mer kunskapsbaserad, enligt Peter Lindström, professor i kriminologi. Genom att utvärdera reformernas inverkan på brottsligheten hoppas man kunna skapa en grund för framtida kriminalpolitiska åtgärder.
Detta forskningsprojekt har fått finansiering från Vetenskapsrådet, som för första gången har delat ut projektpengar till forskningsmiljöer inom brottslighetsämnet. Totalt har sju projekt fått 99 miljoner kronor, och ”Svenska kriminalpolitiska laboratoriet” har erhållit 17,7 miljoner kronor för sitt arbete.
