I Västafrika har människor under många generationer försörjt sig på fisket och regionens vatten har varit bland de mest fiskrika i världen. Men sedan 1980-talet har haven blivit utarmade på grund av industriellt fiske, främst av européer och senare av Kina, Ryssland och Turkiet.
Denna utveckling drabbar inte bara de lokala fiskarna utan även tusentals kvinnor i Senegal som röker och torkar fisk för att sälja den på den lokala marknaden. En stor del av fångsten går idag till fabriker som tillverkar fiskmjöl, som i sin tur används som djurfoder. Produkten exporteras till Europa och Asien.
Béatrice Gorez menar att det är denna faktor som verkligen leder till fiskets kollaps. Även forskaren Anders Kiessling, professor i akvakultur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), anser att fiskmjölsfabriker inte är en hållbar lösning.
Han påpekar att om mjölet inte görs av överblivna rester så minskar det jordens livsmedelsresurser. Kiessling forskar på alternativa lösningar, såsom att använda protein från insekter som foder i laxodlingar. Han förespråkar ett cirkulärt system där insekterna äter avfall från livsmedelsindustrin.
Kiessling betonar även vikten av att arbeta mer regionalt och anpassa oss till en mer hållbar cirkulär ekonomi.
