Skandalerna kring Nobels prisutnämningar sträcker sig över 120 år och varierar från små till stora händelser. År 1901 uppstod en kontrovers då den franske poeten Sully Prudhomme tilldelades det första Nobelpriset i litteratur istället för den mer ansette Lev Tolstoj. Sedan dess har det funnits flera kontroversiella beslut, som när den tyske filosofen Rudolf Eucken fick litteraturpriset 1908 trots att få kände till honom, eller när kemipriset gick till tysken Fritz Haber, som hade utvecklat stridsgaser under första världskriget.
En av de mest uppmärksammade skandalerna inträffade år 1936 när Adolf Hitler blev rasande över att den tyske journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky tilldelades fredspriset. Hitler förbjöd alla tyskar att ta emot Nobelpris och Ossietzky sattes senare i koncentrationsläger och avled där.
Andra kontroverser inkluderar pristagaren för medicinpriset år 1949, Portugisen António Egaz Moniz, som blev belönad för sin lobotomi-upptäckt, en metod som senare visade sig vara både farlig och illa omtyckt. År 1958 tackade Jean Paul Sartre frivilligt nej till litteraturpriset, men rykten menar att han ändå ville ha prispengarna. I år 2011 beslutade Nobelstiftelsen att priset i medicin/fysiologi skulle delas ut trots att pristagaren, Ralph Steinman, hade avlidit några dagar tidigare.
Den senaste skandalen inträffade år 2023 då Kungliga Vetenskapsakademien skickade ut ett mejl om kemipristagaren i förtid, vilket ledde till stress och förvirring innan den officiella presskonferensen ägde rum.
Dessa skandaler, tillsammans med många andra, visar att Nobelpriset inte är immunt mot kontroverser och misstag, men det har ändå behållit sin status som en global erkännande av framstående prestationer inom olika områden.
