Regeringen och Sverigedemokraterna vill öka polisens befogenheter att använda övervakning i kampen mot våldsvågen. Men enligt experter som TT har talat med riskerar metoderna att bli ineffektiva och kränka medborgarnas integritet.
Förslagen inkluderar fler övervakningskameror, ansiktsigenkänning och möjlighet att använda drönare. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har betonat att det finns ett behov av ”snabbspår” för att kunna använda ansiktsigenkänning i bekämpningen av gängkriminalitet.
Experter varnar dock för att dessa metoder kan äventyra den grundläggande rätten till privatliv. Jenny Bård, enhetschef på Integritetsskyddsmyndigheten, påpekar att ansiktsigenkänningsteknik inte är felfri och kan leda till att oskyldiga människor felaktigt pekas ut som brottslingar.
Kritiken mot förslagen kommer även från andra experter. Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, anser att regeringen tar till medel som de inte har någon aning om effekterna av och kallar det ”symbolagerande”. Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa, menar att den personliga integriteten kommer i skymundan och att människor oroar sig mer för att bli utsatta för våld än för att bli övervakade av staten.
Både Flyghed och Bergman Evans framhåller att det är svårt för allmänheten att ha överblick över alla föreslagna lagar och brottsbekämpande åtgärder och att det är viktigt att tänka på vilket slags samhälle man vill ha. De menar att det historiskt sett finns få belägg för att ökad övervakning har en verklig effekt på gängkriminaliteten och påpekar att potentiella lagändringar kan komma att användas på fler områden i framtiden.
