EU ska bli helt anpassat till klimatförändringarna inom 30 år, enligt en artikel på Riksdagen.se. Samtidigt minskar den svenska regeringen budgeten för klimatanpassning med en tredjedel, från 137 miljoner till 90 miljoner. Behovet för klimatanpassning är ännu större i Sveriges kommuner, där det har ansökts om mer än 800 miljoner hos MSB i år. Lisa Schipper, professor i utvecklingsgeografi vid universitetet i Bonn, varnar för att politikerna kanske inte förstår behovet av en radikal anpassning.
För att säkra våra hem, hälsa och mat mot katastrofer som översvämningar och värmeböljor genomförs synliga klimatanpassningar i Sverige. Grönområden, översvämningsvallar och svalkande fontäner är exempel på sådana åtgärder. Men enligt Lisa Schippers forskning behöver vi tänka ännu längre för att göra våra samhällen motståndskraftiga mot värre scenarier, som framgår av IPCC:s senaste rapport.
Inom klimatanpassningsforskningen talas det om tre dimensioner av anpassning: Resilience, Transit och Transformative. Resilience handlar om förändringar med ett mer kortsiktigt perspektiv, medan transformative har en mer långsiktig inriktning. Att måla vita tak på ett ålderdomshem för att ge svalka är exempel på resilience-anpassning, medan att ombygga ålderdomshemmet för att förbättra luftgenomströmningen och minska värmeupptaget är en transit-anpassning. Transformative-anpassning innebär att helt omvandla idén om ålderdomshemmet och kan inkludera att flytta verksamheten till en annan plats.
Lisa Schipper betonar vikten av att tänka annorlunda och ifrågasätta om vissa platser är hållbara att bo på och om vi bör odla grödor som är känsliga för värme.
