Amil, en 30-årig It-tekniker som nu är fotsoldat, befinner sig vid Gazas östra gräns. Han och hans kulspruta är beredda att attackera Gazaremsan när som helst. Det förväntas inte bli något snabbt krig utan Amil förväntar sig att de kommer att vara i tjänst under en lång tid framöver. På andra sidan av fälten, bortom den söndersprängda porten nummer 22, väntar Hamas. De attackerade flera kibbutzer längs med Gazaremsans östra gräns. Det finns trånga gator, gränder och tunnlar med misstänkta kidnappningar som människliga sköldar på andra sidan av fälten. Civilbefolkningen i Gaza är fast i en form av fångkoloni bakom stängsel och Medelhavet. Egyptens gränsstation släpper inte igenom ett stort antal människor heller. Reservister som Amil kan komma att skickas dit. Amil betraktar sin tjänst som nödvändig och oundviklig, även om han själv hade tänkt resa till Australien för att surfa. Hans militära ledare har planer att ”röja undan så många hot som möjligt från marken och från luften”. Planen är att angripa på de platser där trupperna har mest rörelse- och operationell frihet. Myndigheterna fortsätter att evakuera civila från städer som Sderot i händelse av att ett storskaligt krig bryter ut. Samtidigt beskjuts Gazaremsan från luften, Medelhavet och land. Hamas beskjuter tillbaka både israelisk civilbefolkning med raketattacker och israeliska trupper vid gränsen till Gaza. Stridsvagnar och andra bepansrade fordon rör sig längs vägen och det hörs explosioner från granatkastare. En park vid vapenstillståndshuset har förvandlats till en dystopisk tavla efter att byggnader har blivit sönderskjutna och ruttnande kroppar ligger på torget. Rökpelare syns från israelernas bombningar. Det råder en oroande tystnad som bara bryts av ljudet från kraxande kråkor. Aftonbladets Magnus Falkehed och Niclas Hammarström är på plats i Israel.