På landets överfulla fängelser och häkten finns 141 intagna med koppling till våldsbejakande extremism. Kriminalvården jobbar intensivt för att se till att de inte blir fler. Underrättelsechefen Anna Stålsby säger att fängelsemiljön inte får bli en grogrund för radikalisering.
Radikalisering in i extremistmiljöer i fängelser är ett reellt problem i flera länder i Europa. Men enligt Stålsby finns motsvarande problematik inte i Sverige. Det svenska fängelsesystemet bygger på små anstalter där personalen är i nära kontakt med de intagna, vilket gör det möjligt för Kriminalvården att snabbt upptäcka signaler om radikalisering.
Det finns för närvarande 141 personer på häkte och anstalt som Kriminalvården kopplar till våldsbejakande extremism. Av dessa bedöms 95 höra till våldsbejakande islamism och resten till högerextremism. Både redan radikaliserade personer och personer som söker identitet och kontext kan dras in i extremistmiljöerna i fängelserna.
Situationen på landets anstalter och häkten är ansträngd på grund av polisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten. Överbeläggning är vanligt och många intagna är unga, även barn. Det svåra läget gör det utmanande att motverka både gängens rekrytering och radikalisering i fängelsemiljön.
Antalet högerextremister växer, både på insidan och utsidan av fängelserna. Kriminalvården planerar att öka antalet platser i häkten och anstalter för att kunna hantera den ökade belastningen. Nya anstalter och häkten byggs runt om i landet för att möta behoven.
