Charlotta Svonni har ägnat fyra år åt sin forskning och kartläggning av läroplanerna som utgör grunden för både tidigare ”normadskolor” och nuvarande sameskolor. Hennes expertområde är just läroplaner.
Svonni har själv arbetat som lärare i många år och har även suttit i sameskolstyrelsen.
Enligt hennes forskning, som tar sin början på 1950-talet, visade det sig att det på den tiden endast fanns en timmes undervisning i samiska på schemat, och att den dessutom kunde strykas. Jämfört med detta fanns det 10 timmar svenskundervisning vid samma tidpunkt.
Genom att följa olika läroplaner och jämföra dem, har Svonni byggt upp sin avhandling, där språket utgör enbart en del av det som visar på skolans utveckling över tid för samiska barn och ungdomar.
– Det är mycket intressant. Vilken specifik utbildning skulle samer känna sig involverade i och vilket samhälle? säger Charlotta Svonni som är intresserad av skolans roll genom decennierna.
Avhandlingen fokuserar på hur läroplanerna påverkar samisk identitetsskapande och språket utgör en del av detta. Om man tittar på det specifika innehållet i samisk undervisning från 1950-talet fram till 2010-talet, kan man se att de samiska språken har fått en starkare ställning fram till idag.
Enligt studien har fokus år 1956 och 1969 legat på rennäringens verksamhet och reglering av rennäringen. Charlotta Svonni har analyserat det centrala kunskapsinnehållet i olika läroplaner under olika tidsperioder.
Avhandlingen med titeln ”Utbildning för samer: Ambitioner och praktiker inom nomad- och sameskolan från 1950-tal till 2010-tal” presenterades vid Umeå universitet i september i år.
– Med min avhandling är jag den första som utgår från läroplanerna och undersöker den utveckling som har skett som en följd av dem, avslutar Svonni, som är knuten till historiska studier med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
I klippet ovan kan man höra forskaren Charlotta Svonni berätta mer om sin forskning.
