En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att kvinnor fortfarande tar på sig det mesta av det dagliga obetalda arbetet i hushållet, inklusive städning, matlagning, barnomsorg och att ta hand om äldre släktingar. Denna obalans i fördelningen av arbete syns redan hos pojkar och flickor i unga år och håller sedan i sig bland äldre som inte längre är i arbetslivet. Rapporten konstaterar att seglivade normer är den främsta förklaringen till att denna situation fortgår.
Enligt Johan Kaluza, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, är det inte realistiskt att förvänta sig att nästa generation kommer att göra mer jämställda val om inte normerna förändras. Människor lär sig från sina föräldrar och tränar in könsstereotypa roller när de går in i arbetslivet. Han får medhåll av Lars Einar Engström, psykolog och författare, som konstaterar att män ofta överlämnar ansvaret för barn och hushåll till kvinnorna i deras närhet.
Ida Öun, docent i sociologi vid Umeå universitet, pekar på flera undersökningar som visar att människor vill ha en mer jämställd arbetsfördelning. Men normerna är djupt rotade och förändring är svårt att åstadkomma. Enligt Kaluza kan konkreta åtgärder, som föräldraledighetstiden, visa att det går att förändra normer.
Rapporten innehåller också förslag för att jämna ut fördelningen av föräldraledighet och för att stödja dem som tar hand om anhöriga. Förslagen inkluderar en ny bonus för att öka incitamenten för jämnare föräldraledighet, nya begränsningar i möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet har fyllt tre år, utökat sjukpenningsskydd för kvinnor med förlossningsskador, en ny försäkring för anhörigomsorg och förtydligande av delmål och förstärkning av uppföljningen.
