Kan mikroskopiska organismer rädda städerna?



Kan mikroskogarna bli räddningen för städerna?

Mikroskogar, även kända som miniskogar eller Miyawakiskogar, är små skogsområden som planteras i städer över hela världen. Dessa skogar är snabbväxande, billiga och ökar den biologiska mångfalden samtidigt som de kan hjälpa till att bekämpa värmeböljor och översvämningar. Intresset för att plantera mikroskogar har ökat avsevärt de senaste åren och metoden har fått namnet Miyawaki-metoden, efter den japanske botanikern Akira Miyawaki.

I Nederländerna finns det cirka 300 mikroskogar, varav Alphen aan den Rijn är en av de platser där dessa skogar har planterats. Enligt Daan Bleichrodt, arbetare för naturorganisationen IVN, hjälper dessa skogar stadsborna att komma närmare naturen och engagerar skol- och förskolebarn i planteringsprocessen. Dessutom ökar mikroskogarna den biologiska mångfalden och motverkar klimatförändringarnas konsekvenser.

Miyawaki-metoden går ut på att berika jorden och plantera en mängd olika inhemska växter i tät närhet till varandra. Detta resulterar i att skogen växer upp till tio gånger snabbare än konventionell skogsplantering. På kort tid har mikroskogarna lockat till sig mängder med arter, vilket innefattar allt från fåglar och insekter till större djur som rävar och igelkottar.

I Helsingborg har landskapsarkitekten Elias Halling planterat 15 mikroskogar sedan 2020. Han har använt sig av liknande metoder som Miyawaki-metoden och resultaten har varit positiva. Dessutom har mikroskogarna även mötts med estetiska värden och förvandlat gråa ytor till spännande skogsområden.

Fördelarna med mikroskogarna är många. Förutom att de ger stadsborna närhet till naturen hjälper de även till att sänka temperaturen, fungera som naturligt bullerskydd, öka den biologiska mångfalden, rena luften och förebygga översvämningar. Dessa små skogsområden fungerar också som kolsänkor genom att binda koldioxid.

Intresset för mikroskogar i städer ökar, eftersom det finns liten plats för grönområden i urbana miljöer. Enligt Johanna Deak Sjöman på Sveriges lantbruksuniversitet kan mikroskogar utformas på olika sätt för att passa stadens behov och ge olika skikt och nivåer av skogen.

Sammanfattningsvis kan mikroskogar vara en räddning för städerna genom att öka den biologiska mångfalden, bekämpa klimatförändringarnas konsekvenser och skapa grönområden och naturnärhet mitt i städerna.