Pojkar som begår skoldåd i Sverige har hög status inom radikaliserade miljöer och kan inspirera till våld, enligt en granskning gjord av Stiftelsen Expo. Trots detta har dessa pojkar, som har blivit dömda till sluten ungdomsvård, fortfarande tillgång till internet under strafftiden. Genom internet har de fortsatt att inspirera och uppmuntra andra att planera och utföra attacker.
Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och expert på radikaliseringsprocesser inom den högerextremistiska miljön, anser att det är fel att dessa pojkar har tillgång till internet under sin strafftid. Han konstaterar att personer som begår dåd har hög status inom radikaliserade miljöer och kan inspirera andra till våld. Därför är det oroväckande att så många skoldåd har skett i Sverige på senare år. Mattsson påpekar också att dessa pojkar inte längre behöver inspireras av liknande dåd i USA, utan har egna förebilder i Sverige.
Radikaliseringsprocesserna sker till stor del via internet, men Mattsson betonar att inte alla är mottagliga för radikalisering. Det krävs ofta en känsla av utanförskap och misslyckande i det verkliga livet, och psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Onlineforumen fungerar som en plats där de kan få bekräftelse och uppmuntran för sina planer och värderingar.
Mattsson ifrågasätter varför dessa pojkar över huvud taget ska ha tillgång till internet under sin strafftid. Han menar att de istället behöver möjlighet att utveckla de förmågor som behövs för att leva ett bra liv, och att tid online bara är bortkastade skattepengar.
Regeringen föreslog i somras att ungdomar på sluten ungdomsvård skulle få begränsad tillgång till mobiler och internet, särskilt på hem med högre säkerhetsklassning. Ett lagförslag väntas komma under hösten.
Slutligen presenteras en lista med skoldåd som har skett i Sverige de senaste åren, inklusive attacker i Trollhättan, Varberg, Eslöv, Kristianstad och Malmö.
