Militärjuntan i Myanmar hotas av uppror från olika folkgrupper som enats för att störta regimen och uppnå regional självständighet. Arakanesiska armén har inlett en offensiv i provinsen Rakhine och belägringen har fått Myanmars president, som är tillsatt av militärjuntan, att varna för ett uppsplittrat land. Rebellgrupperna MNDAA och TNLA har också intagit flera militära posteringar och kriget hotar att splittra landet i flera autonoma regioner om militären inte kan lösa det kritiska läget.
Militären tog makten i en kupp i februari 2021 och fängslade dem som var demokratiskt valda, inklusive Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi. Den i kuppen avsatta demokratiska rörelsen bildade en väpnad rebellgrupp, Folkets försvarsfront, som kontinuerligt utmanar militärmakten. Dessutom finns ett antal regionala rebellgrupper, såsom AA (Arakans armé), MNDAA (Myanmars nationella demokratiska alliansarmé) och TNLA (Ta’ angs nationella befrielsearmé), samt KIA (Kachins frihetsarmé) i norra Burma.
Totalt finns mellan 30 och 40 väpnade grupper och fraktioner som är verksamma i Myanmar. Upprorsstämningen får experter att se den dramatiska utvecklingen som ett avgörande hot mot militärjuntan och dess kontroll över landet. Observerar invånare och internationella medierepresentanter har begränsad möjlighet att följa utvecklingen i de krigsdrabbade områdena.
