Delar av världen står inför en stigande utmaning med resistenta bakterier som inte svarar på antibiotika. Trots detta går det långsamt att minska användningen av antibiotika, vilket är ett avgörande steg för att bekämpa detta problem.
Världshälsoorganisationen (WHO) klassar bakteriers motståndskraft mot antibiotika som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallar det ibland för en ”tyst pandemi”. Som svar på detta har EU-länderna satt upp mål för att minska antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen. Tyvärr går det alldeles för trögt eller åt fel håll när det gäller att nå dessa mål, enligt en rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.
Även om användningen av antibiotika hos människor minskade med 2,5 procent mellan 2019 och 2022 i EU-länderna, är det långt ifrån den takt som behövs för att nå målet om en minskning på 20 procent till 2030 jämfört med 2019. Under pandemiåren 2020 och 2021 minskade användningen rejält, men under 2022 har den börjat öka igen. Det finns stora skillnader mellan länderna, med en ökning i användningen i flera länder och en minskning i andra som Sverige, Finland och Nederländerna.
Samtidigt visar rapporten att de motståndskraftiga bakterierna är på frammarsch. Antalet konstaterade infektioner med vissa resistenta tarmbakterier ökade med 50 procent under perioden. Fler ljuspunkter inkluderar en minskning av antalet fall med meticillinresistenta stafylokocker (MRSA).
Det är viktigt att minska överanvändningen av antibiotika för att minska risken för resistens. År 2050 väntas 70 000 svenskar drabbas av resistenta bakterier varje år, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är också viktigt att bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser av antibiotika.
Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden.
