Nederländernas premiärminister Mark Rutte står i spetsen för alla regeringar i Haag sedan oktober 2010. Nu tar han sin cykel och sin Saab och drar, även om själva maktskiftet lär dröja. Han har kallats ”Herr Normal” eller ”Teflon-Rutte”, eftersom inga skandaler någonsin fastnar på honom. Det gör honom till landets längst sittande premiärminister hittills och för tillfället också den näst mest erfarna i EU efter Ungerns Viktor Orbán.
Rutte blev partiledare för högerliberala VVD redan 2006. Han har lett regeringar i koalition med såväl kristdemokrater som socialdemokrater och ett tag även med den EU-kritiske och invandringsfientlige Geert Wilders PVV som stödparti. Trots behovet av ständiga kompromisser har VVD under Rutte stabilt varit landets dominerande parti.
Det har skett utan större flärd och dramatik kring partiledaren själv. Rutte har alltid beskrivits som normal och närmast tråkig. Som ständig ungkarl har han länge bott hemma hos mamma, fortsatt hålla regelbundna lektioner i samhällskunskap på en gymnasieskola, och tagit cykeln – eller sin gamla Saab – till jobbet.
Att han nu tänker sluta innebär inte att han givet försvinner från rubrikerna. Rutte har nämnts som kandidat för något av EU:s toppjobb i Bryssel och konstaterade nyligen att ett jobb som generalsekreterare i Nato efter Jens Stoltenberg ”vore intressant”.
Mycket talar för att han får fortsätta som ledare för en övergångsregering ett bra tag till, att döma av det jämna opinionsläget och hur lång tid det brukar ta att förhandla fram en regeringskoalition i Nederländerna.
Efter det senaste valet, i mars 2021, tog det 299 dagar innan en regeringsuppgörelse var klar.
