Nobelklänningar genom tiderna: från traditionell elegans till hållbarhetstrender
Nobelbanketten har alltid varit en glamorös tillställning där klädseln är lika viktig som pristagarnas prestationer. Genom åren har klänningarna på Nobelfesten speglat rådande modeideal och samhällstrender.
Före 1980-talet var damernas klädsel inte en central del av mediernas Nobelbevakning, men äldre bilder visar tydliga trender som har präglat tidigare decennier. På 1950-talet syntes inspirationen från Diors New Look, medan silhuetten förändrades under 1970- och 1980-talet i linje med dåvarande modeideal.
Enligt Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är Nobelklänningarna tydliga tidsmarkörer. Drottning Silvias klänningar från olika decennier belyser tydligt modeutvecklingen genom åren.
Under de senaste åren har hållbarhetstrenden gjort stort avtryck, även på Nobelfesten. Politiker som Alice Bah Kuhnke har profilerat sig genom att bära klänningar gjorda av återvunna material. Även kungahuset har satsat på återanvändning av klänningar.
Men klänningarna har inte alltid mötts av enbart positiva reaktioner. När prinsessan Madeleine bar en urringad klänning år 2002 väckte det diskussion, liksom Annie Lööfs starkt färgade klänning 2011.
Till årets Nobelfest förväntas hållbarhetstemat fortsätta prägla klädvalet. Samtidigt är modevärlden och dess extravagans en kontrast till den ekonomiska situationen, vilket kan påverka klädvalen vid årets fest.
Klädkoden för Nobelbanketten är civil högtidsdräkt, vilket betyder frack för herrar och långklänning för damer. Klänningen ska vara hellång, men får vara urringad och ärmlös. Folkdräkt från det egna landet är också ett godkänt alternativ.
