PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och började produceras i större skala på 1950-talet. Det finns cirka 10 000 olika PFAS-ämnen. Molekylerna har speciella ytegenskaper som används för att skapa brandskum, skidvalla, vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige exponeras vi för låga halter av PFAS genom maten, främst fisk från förorenade sjöar. Ämnet kan även tas upp via huden genom användning av behandlade produkter och varor. Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, såsom från brandövningsplatser.
PFAS har flera negativa hälsoeffekter, såsom påverkan på njurar, lever och kolesterolnivåer. Dessutom hämmar det immunförsvaret och ökar risken för infektioner samt kopplas till ökad risk för vissa typer av cancer.
Sverige, tillsammans med Tyskland och Danmark, har föreslagit ett totalförbud av PFAS inom EU, som ska gälla produktion, användning, försäljning och import av ämnet. Förbudet förväntas vara på plats först år 2026-2027. Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 förbjudet att använda PFOA.
Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg.
