”Kommer de någonsin få åka hem igen?”



Maria Hedman, 51, begav sig snabbt ut när vulkanutbrottet började. Tillsammans med tusentals andra turister beskådade hon när utbrottet nådde sin kulmen. ”Det var det mest fantastiska jag varit med om”, säger hon. Efter två jordbävningar under måndagskvällen vid 21-tiden var det äntligen dags. Det fruktade vulkanutbrottet som fick hela Grindavik att akut evakuera. Samtidigt hade nyfikna islänningar samlats för att se när lavan sprutade upp mot 150 meter upp i luften ur den fyra kilometer långa sprickan. Maria Hedman, som bor i Reykjavik, kunde se utbrottet från sitt hem – men det var inte tillräckligt. ”Vi tittade på tv och sedan tittade jag och min man på varandra och sa, nu åker vi dit. När vi kom fram kunde vi se hela skådespelet”, säger hon. Trots uppmaningarna från myndigheterna att stanna hemma, åkte de ändå ut. Och de var inte ensamma. Enligt Maria var det många tusen som gjorde samma sak som henne och hennes man. ”Det var som en folkmassa. Man var euforisk över att få se det här. Kanske för att man visste att man var i säkerhet”, säger hon. ”Det största problemet igår var att hålla alla islänningar borta. På radion sa de att vägen var avstängd, men det var den inte. Det var hur många bilar som helst.” De såg när lava sprutade ut i en hastighet på mellan 100 och 200 kubikmeter per sekund. Utbrottet hade väntats i över en månad. Enligt experterna beskrevs det vara många gånger kraftigare än de senaste årens utbrott. ”Jag har bott här i 23 år. Under den tiden har jag upplevt några vulkanutbrott. Men jag har aldrig varit så nära ett som detta”, säger hon. Vid 22-tiden tvingades de 4 000 invånarna i staden Grindavik att evakuera. ”Nu är det definitivt. Frågan är om de någonsin kommer att kunna åka tillbaka hem. Det är väldigt jobbigt”, säger Maria, som känner flera av de evakuerade. Några av dem är hennes kolleger. ”De tvingades lämna sina hem hastigt. Det är fruktansvärt”, säger Maria Hedman.