Niklas Karlsson (S).
Socialdemokraterna genomgår just nu en period av omprövningar av gamla sanningar. När det kommer till ekonomisk politik har dock Magdalena Andersson hittills hållit fast vid sina principer.
En av de programgrupper som för närvarande arbetar med partiets nya politik kommer inom kort att gå emot Anderssons finanspolitik och kräva att kranarna öppnas. Niklas Karlsson, en framträdande S-toppspolitiker, framhåller att det skulle vara möjligt att öka takten i klimatomställningen och satsningarna på välfärden i en helt annan takt är i dag.
Socialdemokraterna har under hösten presenterat en rad samhällsanalyser och har på flera områden kommit fram till att partiet måste ompröva den politik man fört. Men när det kommer till finanspolitiken har ledningen hållit fast vid sina tidigare principer.
Niklas Karlsson, ordförande för S i Skåne, har länge förespråkat en omprövning av överskottsmålet, detta för att kunna finansiera satsningar på klimatinvesteringar, bostäder och välfärd. Han leder även en arbetsgrupp som har analyserat hur den ekonomiska politiken har påverkat dagens samhälle och är övertygad om behovet av en förändring av det finanspolitiska ramverket mot ett underskottsmål.
Enligt Karlsson skulle ett underskottsmål öppna upp för att staten lånar pengar, vilket skulle öka statsskulden. Idag ligger statsskulden på drygt 30 procent av BNP, enligt Maastrichtskulden, och en ökning till omkring 50 procent anses av Karlsson vara rimlig. Detta skulle frigöra mångmiljardbelopp för framtida finansministrar och möjliggöra ökade satsningar på klimatomställningen och välfärden.
Finansminister Mikael Damberg har i sin tur stretat emot förslaget om ett underskottsmål och sagt att reformer ska finansieras av intäkter – inte lån. Även Magdalena Andersson har hållit fast vid linjen om ett balansmål, vilket Karlsson inte anser vara tillräckligt.
I vår kommer Karlsson och hans arbetsgrupp att lägga fram sina förslag för partistyrelsen och hoppas på att det ska bli partiets linje så småningom. Deras förslag innebär en ny finanspolitisk linje med öppning för underskott.
Karlssons analys pekar på att samhället på många områden har dragit sig tillbaka och anser att det finanspolitiska ramverket har hämmat nödvändiga statliga investeringar på områden såsom bostäder, infrastruktur och välfärd. Detta står i kontrast till Magdalena Anderssons uppfattning.
Det är dock oklart huruvida S kommer att gå med på en förändring av det finanspolitiska ramverket, särskilt med tanke på att ledningens syn skiljer sig från mäktiga distrikt som Skåne och Stockholm, samt den parlamentariska grupp som ska se över ramverket. Även LO står bakom en mindre sparsam linje än den som Andersson och Damberg förespråkar.
Niklas Karlsson och hans arbetsgrupp anser att förutsättningarna för att nå ett underskottsmål är goda och hoppas kunna övertyga partiet om behovet av en förändring. Så småningom kommer de att lägga fram sina förslag för partistyrelsen och hoppas på att detta kommer att bli partiets linje.
