Anonyma vittnen sågas: ”Hotar förtroendet”



Kritik mot förslag om anonyma vittnen i rättegångar

Regeringens förslag om att införa ett system med anonyma vittnen i brottmål får skarp kritik från flera håll. Utredningen som presenterades i oktober föreslår att rätten som dömer i ett mål inte ska få veta vittnets identitet och att vittnet endast ska kunna vittna anonymt om det finns en risk för att bli utsatt för våld och hot.

Både Domstolsverket och Justitieombudsmannen (JO) varnar för att systemet kan minska allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Domstolsverket pekar på risken att färre människor kommer vara villiga att vittna på vanligt sätt, vilket kan leda till färre brott som klaras upp. JO påpekar att systemet kan skada förtroendet för rättsväsendet och att det är en fundamental princip i en rättsstat att den åtalade har full insyn i bevismaterial.

Institutet för mänskliga rättigheter och Stockholms universitets juridiska fakultet påpekar liknande risker och menar att ett system med anonyma vittnen kan försämra rättssäkerheten.

Även Justitieminister Gunnar Strömmers gamla organisation Centrum för rättvisa, som han grundade 2002, motsätter sig förslaget och anser att det utgör ett avsteg från den svenska processtraditionen.

Trots den kraftiga kritiken föreslår utredningen att den nya lagen ska träda i kraft 1 april 2025, medan regeringen vill att den ska införas så snabbt som möjligt.