Boskapsskötande nomader från öst har påverkat människor i Skandinavien genetiskt och har sannolikt ökat risken för multipel skleros (ms) i regionen. Forskare har, med hjälp av dna-analyser från en stor genbank, funnit att ms kan härledas till den boskapsskötande folkgruppen jamna som spred sig västerut från stäpperna i nuvarande Ukraina, Ryssland och Kazakstan. Dessa människor blandade sig med östeuropeiska bondegrupper och spår av deras gener finns fortfarande i Skandinavien idag.
Forskarna tror att jamna-människorna utvecklade en starkare immunitet mot sjukdomar som sprids från djur, men detta ledde till en förhöjd risk för ms. Detta skydd mot sjukdomar var fördelaktigt så länge de flesta var bönder, men med den moderna livsstilen och förbättrad hygien har det skapat en obalans i immunförsvaret.
Enligt Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och delaktig i forskningen, kan den nya kunskapen om ms bidra till att utveckla mer precisa behandlingar i framtiden. Han hoppas att forskning baserad på dna-banken kan utvecklas ytterligare och omfatta andra tidsperioder än stenåldern och bronsåldern.
Multipel skleros är en sjukdom i centrala nervsystemet som orsakar inflammation och skada på nervtrådarna. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, men läkemedel kan bromsa sjukdomens utveckling och lindra dess symtom.
