Artikeln handlar om det kommande supervalåret 2024 och dess potentiella inverkan på klimatet. I artikeln nämns bland annat det globala utsläppet av växthusgaser och behovet av kraftiga utsläppsminskningar för att mildra klimatförändringarnas negativa effekter. Professor Björn-Ola Linnér påpekar att många val under supervalåret kan få stor betydelse för klimatet, både positivt och negativt.
Fokus ligger särskilt på USA, där den pågående kampen mellan Joe Biden och Donald Trump kan ha stor inverkan på den globala klimatpolitiken. Medan Biden har infört stora klimatpaket och satsningar, representerar Trump och republikanerna en mer avvisande inställning till klimatfrågan. Dessutom påpekas att även andra länder och block som går till val under 2024 har betydande utsläpp, vilket gör valresultaten avgörande för klimatpolitiken.
Framtiden för klimatet beror enligt artikeln på de åtgärder som vidtas under kommande år, och 2025 kommer världens länder att lämna in mer ambitiösa klimatplaner till FN-toppmötet COP30. Klimatet förväntas också bli ett viktigt slagfält i valet till Europaparlamentet samt i länder som är kolintensiva eller har oljeindustrin som en central faktor.
Även om mycket står på spel, påpekar Björn-Ola Linnér att den pågående klimatomställningen i samhället redan är i full gång, och att det inte enbart beror på politiska beslut. Samtidigt betonas vikten av att varje tiondels grad av uppvärmning räknas, och att kommande valresultat kommer att ha stor betydelse för många som påverkas av klimatförändringarna.
