Enligt Sara Skoog Waller, en forskare vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, används utdragna bodelningar som ekonomiskt våld av dem som vill fortsätta kontrollera sin partner. I Sverige innebär bodelning att man delar upp egendomen mellan sig och sin partner vid exempelvis skilsmässa. Om parterna inte kan enas kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som ska få parterna att komma överens, men processen kan förhalas om en part inte vill delta.
Enligt Sara Skoog Waller leder detta till att vissa personer blir skuldsatta och oförmögna att klara grundläggande behov, både för sig själva och sina barn. Hon menar att detta är en fråga om könsrelaterat våld, eftersom kvinnor oftast är ekonomiskt svagare. Sara driver nätverket Skilsmässoliv och har själv kämpat i fem år för en rättvis bodelning när hon skildes från sin man.
Advokaten Alexandra Lyckman påpekar att det finns få verktyg att ta till vid förhalning, och att det behövs lagändringar och ökad medvetenhet hos myndigheter för att minska problemet med utdragna bodelningar.
Regeringen har lovat att utreda behovet av lagändringar och säger sig arbeta för att tillsätta en utredning under året. En bodelningsförrättare är en person som genomför bodelningen om parterna inte kan enas. Bodelningsförrättaren samlar in uppgifter om egendomens värde och skriver sedan ett beslut över fördelningen, som kan överklagas till tingsrätten.
