Katrineholm har drabbats av en kris i vården, där regionen tvingas låna pengar för att kunna betala löner till de anställda, vilket har lett till oro för patientsäkerheten. Representanter från sjukhuspersonal, fackombud och kommunchefer har diskuterat den allvarliga situationen under ett möte på Kullbergska sjukhus, och de är eniga om att krisen är den värsta sedan 90-talet.
Enligt Magdalena Andersson, S-ledaren, är krisen ett resultat av politiska prioriteringar som fokuserat på skattesänkningar istället för att tilldela tillräckligt med resurser till regionerna. Hon föreslår att regeringen bör tilldela extra pengar till regionerna för att undvika uppsägningar av personal.
När det gäller finansiering av dessa åtgärder föreslår Andersson en bankskatt samt att höginkomsttagare inte bör få skattesänkningar på 13 miljarder kronor, som ett sätt att dra in mer pengar till vården.
När det gäller sjukvårdens strukturella problem framhåller hon att det för närvarande främst handlar om en fråga om brist på pengar, men hon medger att det även finns andra strukturella frågor som behöver hanteras.
Regeringen har vidtagit åtgärder, enligt dem själva, genom att tilldela ett sektorsbidrag specifikt till sjukvården på tre miljarder och tidigt ge besked om utbetalningar till regionerna på totalt 9,8 miljarder kronor.
Både Andersson och regeringen betonar att de följer situationen noga och att deras främsta mål är att inte lämna sjukvården i sticket.
