Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Linköpings universitet och Utrikespolitiska institutet, beskriver EU:s rekommendation till nytt klimatmål som en kompromiss som har påverkats av böndernas protester. Enligt EU-kommissionens förslag ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent till 2040. Nasiritousi påpekar att det ligger i det nedre spannet av det som EU:s vetenskapliga klimatråd rekommenderade och är inte så ambitiöst som vissa hade hoppats.
Hon konstaterar att det ännu inte finns så många detaljer på plats och att det blir den nya kommissionen efter EU-valet som kommer att lägga fram lagförslaget. Nasiritousi framhåller att det blir intressant att se om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill sitta kvar ytterligare en period, eftersom hennes konservativa partigrupp har backat i klimatfrågan. Hon påpekar även att det kommer att vara tufft att få igenom mer ambitiösa förslag än det nuvarande, med tanke på det växande missnöjet och starka högerpartier som motsätter sig mer ambitiös klimatpolitik.
Enligt Nasiritousi är läget känsligt och leder till protester på grund av den oro som råder i världen, med pandemin, Ukrainakriget och hög inflation. Hon menar att omställningen för att sänka utsläpp i linje med Parisavtalet kan uppfattas som mycket på en gång, särskilt om den inte ses som rättvis.
I ett utkast till kommissionens rekommendationer har formuleringar som specifikt riktade sig mot jordbrukssektorn tagits bort i ett försök att lugna bönderna. Nasiritousi påpekar att böndernas protester har tydligt påverkat detta beslut.
Svenskt Näringsliv välkomnar att det finns en tydlig riktning mot 2040 men manar till åtgärder för att accelerera takten. Vd Jan-Olof Jacke påpekar att det är 16 år kvar till 2040 och att åtgärder behövs för att komma till rätta med långa ledtider i beslutsprocesser och få igång utbyggnaden av fossilfri el. Annars menar han att målen riskerar att bli vackra men lite verkstad.
