I högsta domstolen i USA ska domarna ta ställning till om den republikanske expresidenten Donald Trump kan diskas från att ställa upp i presidentval med hänvisning till den dödliga stormningen av Kapitolium och en lagtext som skrevs 1866. Donald Trump har överklagat ett utslag från delstaten Colorados högsta domstol som förbjöd honom att stå på primärvalets valsedlar där. Detta med hänvisning till den tredje sektionen i grundlagens 14:e tillägg, en text skriven 1866, som förbjuder personer som stött ett uppror att ställa upp i val.
Bakom stämningen i Colorado står en handfull Trumpkritiska republikanska och oberoende väljare med organisationen Crew (Citizens for Responsibility and Ethics in Washington) i ryggen. Liknande fall pågår i flera delstater vilket ökar pressen på Högsta domstolen att sätta ner foten. Argumentet går ut på att Trumps agerande den 6 januari 2021 var upproriskt och att han upprepade sina falska påståenden om valfusk och uppmanade anhängare att gå till kongressen och ”fajtas av helvete”.
Trumpsidan hävdar att Trump inte var inblandad i upproret och att han inte uppmanade till våld utan endast talade om en valseger han ansåg sig bestulen på.
Många frågor återstår att besvaras, då denna lagtext inte tidigare har prövats i Högsta domstolen. Det är oklart om lagtexten fortfarande gäller och om den verkligen gäller presidenten, vars ämbete inte nämns i texten. Dessutom är frågan om den 6 januari var ett uppror och vem som i en delstat får avgöra om en kandidat ska strykas från valsedlarna.
Debatten väntas bli spänd och det är väl känt att chefsdomare John Roberts vill hålla juridiken borta från politiken. Dessutom är förtroendet för Högsta domstolen rekordlågt och den konservative domaren Clarence Thomas har uppmanats att gå åt sidan då hans fru är en välkänd Trumpaktivist som deltog i det politiska massmötet den 6 januari.
Högsta domstolen har nio medlemmar, varav sex anses vara konservativa. Det är de konservativa domarna som av Trump nominerades.
Högsta domstolen i USA har sitt säte i huvudstaden Washington DC och inrättades 1789 för att balansera den verkställande och den lagstiftande makten. Domstolen avgör huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag, och dess domare utses av presidenten på livstid.
Källa: supremecourt.gov med flera
